Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - åter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stapel. - Där åteln är, dit
församla sig ock örnarna, efter Matt.
24: 28, Luk. 17: 37. - Härtill även det
likbetyd, fsv. äzl n. = da. aadsel (för
ljudlagsenligt fsv. *cézl av *ätisla- genom
anslutning till af), jfr sv. dial. åtsel m.,
ohyra, frät, o. isl. za-avledn. cézli, föda;
alltså med denominativ funktion hos
avledn. -si såsom t. ex. (med kollektiv
betyd.) hos sv. dial. kvinnsel n. pl.,
kvinnfolk, skärsel n., sken på himlen
(: adj. skär), yngsle n., unga kreatur,
yngsel f., ungdomstid, samt f. ö. de av
förf. Ark. 7: 162, 165 anförda
bildningarna. - Om ett annat likbetydande
germ. ord se luder.
åter, fsv. aater, at(t)er, tillbaka, åter,
kvar = da. ätter, samma ord som isl.
aptr ds., got. af t ra f fsax. a f tar, mlty.
achter (varav akter), fhty. aftar (ty.
after-), ägs. cefter (eng. after-),
komparativbildning till ie. öp, varom närmare
under växelformen efter. - I åter
föreligger snarast uddljudsförlängiiing
av samma slag som i åt, åka osv. Om
den mycket omtvistade o. delvis dunkla
ljudutvecklingen se f. ö. Noreen V. spr.
3: 149 med n. 9 o. Sjöros SNF VIII.
3: 58 (med litteratur). - Jfr åt i ä.
nsv. åt are, efter ett år, väl av apt
(se år).
återstod, Linné 1763 (om
sjukdomssymptom), Sahlstedt 1773, Hisinger 1831
till s t ån da (ipf. stod), med senare
leden formellt identisk med sbst. stod; i
avljudsförh. till likbetyd, fsv. äterstaper
ds., 1500-t. vanl. som plur. återstäd(h)er,
restantier. - Under 1800-1. dessutom
stundom kvarstod t. ex. Wallin 1847.,
Dalin 1853 som synonym till återstod,
men ej som uppslagsord.
återvändo i utan återvändo, oblik
kasus till fsv. sbst. älervwnda,
återvändande, jfr fsv. sbst. fränvcenda,
um-vcenda m. m., samt med avs. på
ändelsen do m värj o, Falun, närvaro,
utsago.
återvändsgränd, Lind 1749 under
Kehrwieder, Dagl. Alleh. 1771: ’På St.
Paulsgatan i hörnet af
Återvänds-Grän-den på högra handen’; nu vanligt i bildl.
betyd. Snarast till vb. återvända
(jfr under utförsgåvor), antagl. i an-
slutning till ä. ty. kehrwieder.
Däremot ej, såsom Tamm Sammans, ord s.
156 med tvekan förmodar, (med
analo-giskt s) till fsv. sbst. ätervcenda (se
föreg.).
åtgärd, fsv. atgcerp = isl. atgerd, till
isl. ger a ät osv.; se gärd.
åthävor, fsv. athceva, vanl. i plur.,
uppförande, beteende, åthävor,
ombildning av fsv. athceve n. o. f. ds. = isl.
athéfl n., till ett germ. vbaladj.
*hcet>ia-(= fsv. hcever, duktig, isl. hdefr,
bruk-bar; se hav), avljudsform till hava, med
anslutning till fsv. hävas el. hava sik ät,
bete sig; jfr uttr. bära sig åt (se åt).
åtminstone, P. Erici 1582, ä. nsv.
även -minstan, -minsta, -e, -o (den senare
in på 1700-t., t. ex. 1726); artikulerad
form av fsv. ät minsto, till prepos. ät
(se åt) o. minst, egentl, dat. sg. neutr.,
men uppfattat som dat. sg. fem. till ett
sbst. på -a, av samma slag som i
förstone, på sistone. - I sv. dial. i
stället ofta till (le) minstone el.
min-stingen(s). - Jfr med avs. på
betyd.-utveckling o. även bildning t. ex. fra.
au moins = spän. d lo ménos, av lat.
ad (- åt) -j- best. art. -f- kompar.
minus, mindre.
åtrå, vb, av å, till, o. trå l; se d. o.
[åtsel, sv. dial., ohyra, frät, se åtel.]
åtskillig, i ä. nsv. även: skiljaktig,
olika, t. ex. ännu S. Ödmann:
’solvisare . . af åtskillig form’, ä. nsv. också
åtskil(i)elig(h), fsv. atskilliker,
alskilili-ker, som kan åtskiljas, skiljaktig, olik,
särskild = da. adskillig; med samma
betyd.-utveckling som i da. forskellig,
ty. verschieden; till fsv. alskilia, åtskilja.
Jfr med avs. på ljudutvecklingen t. ex.
åtti av fsv. äl(t)alighi, åttondel av
åttoiidedel osv.
åtta, fsv. ät(t)a = isl. åtta, da. of/e,
got. ahlau, fsax., fhty. åh to (ty. acht),
ägs. eahta (eng. eight), motsv. lat. octo,
grek. okto, sanskr. astäu, fir. ochl, av
ie. *octö(u), väl egentl, en dualform; med
andra bildningssätt: litau. asztuni, fslav.
osmi. Formen åtta (för i mellersta o.
östra Sv. väntat åta = ska. dial.) beror möjl.
såsom redan Bråte förmodat i Ä.
Vstml.-l.:s ljudl. s. 79, på anv. i trycksvag
ställning; så ock sjätte (jfr även under tolv).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
