- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1214

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Language, Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ämån ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sållet av agnar o. d., i Ska. även älter
o. i Hall. bl. a. änter (med -mt- till -nt-
såsom grynta av grymla, hänta av hämta
m. fl.) = da. emter, av äldre hälmter =
sv. dial. (Klm. I.) o. da. dial.; till sv.
dial. hälma o. hjälm, havrehylsa, t. ex.
Hall., no. hjelm ds., besl. med fhty.
hel(a)wa, agnar o. d.; snarast till germ.
hel-, skydda, dölja, i hjälm osv.

Ämån, se Emån.

1. än, vid kompar. (’större än’ o. d.),
fsv. æen (an) = isl. en(n), an, da. end.
Av omstritt ursprung. Enl. somliga (se
t. ex. Torp Etym. Ordb. s. 89) med
bortfall av þ som i konj. att o. = ags.
þænne, þon(ne) (eng. than), fhty. dann
(ty. denn), samma ord som ty. dann
(osv.), därpå: ’A är större än B’, egentl.:
’A är större, så (kommer) B’; se det i
så fall nära besl. då. Av andra (jfr
Noreen Gesch. d. nord. spr.3 s. 191)
betraktat som en stelnad ackus. sg. m.
till got. is, ty. er, han, osv. (till [-de-monstr.-stammen-] {+de-
monstr.-stammen+} i- i lat. is osv); om
formerna med -nn jfr i så fall Noreen
§ 204. 9; an vore däremot även enl. N.
snarare ett äldre þan. Ett bestämt
avgörande är svårt att träffa. Jfr under
änskönt (slutet).

2. än, ännu, fsv. æen, än en gång,
åter, ytterligare, ännu m. m. = isl. enn,
da. end(nu); egentl.: fordom, jfr ags.
end o. fhty. enti, förr, isl. endr, åter,
ånyo (av *andiz), av germ. *anþi (*anði-)
= lat. ante, framför (se ante-), grek.
antí, emot (sv. anti-); se f. ö. an- 2,
ända, ändå, änne, ännu o. följ.

3. än i än mer o. d., fsv. æen (mēr)
= isl. enn (meir) = föreg. Därjämte
i isl. in (meir), egentl. en stelnad
kasusform av ett demonstr.-pronomen (jfr
än l slutet).

1. ända, sbst., egentl. oblik kasus till
ände (jfr anda ~ ande osv.), fsv. æende
= isl. endi(r) m., da. ende, got. andeis,
fsax. endi, fhty. enti (även neutr., ty.
ende n.), ags. ende (eng. end), av germ.
*andia-, *andian-, snarast avledn. av
germ. *and-, emot, i grek. antí osv. (se
an- 2 o. än 2), alltså egentl.: ’det mitt
för el. emot ngt varande’. Jfr den
likartade bildningen änne ävensom ända
2, 3 o. äntligen. - I betyd. ’repstump’
i tågända allmänt germ. uttr.: da.
tovende, lty. ên ende tou, ty. ein endchen
tau
, eng. rope-end. – Med avs. på
betyd, ’podex’ jfr da. ende, mhty. ende
(svans), ägs. endwærc, smärtor i anus.
- Till den ändan, arkaistiskt, till
det ändamålet, i det syftet, fsv. til thæn
ænda
, till ænde i betyd. ’ändamål’,
motsv. ä. da. til det ende, i da. efter
ty. ende n. i samma betyd., eng. end,
jfr lat. finis (fra. fin) o. grek. télos, slut
o. ändamål. - Ändan kröner [-verket,-] {+ver-
ket,+} jfr mlty. wen de ende gût is, / So
hat al dat werk prîs
, i tal. il fine corona
l’opera
, efter lat. opus coronat finis; jfr
även slut. - Över ända i t. ex. kasta
över ä., motsvar. i da., jfr lty. aver
ende umkanten
. Det motsvar. fsv. övir
æenda
betydde däremot ’i upprätt
ställning’, liksom ä. da. o. mlty. over ende;
jfr sv. dial. ännavänna, vända upp o.
ned på = da. endevende. - Ändalykt,
fsv. æendalykt, slut (i sht om livets sista
tid), fullbordan = isl. endalykt, da.
endeligt; till sv. dial., fsv. lykt, slut - isl.,
av germ. *lukiþō, bildat till germ.
*lukjan, tillsluta, stänga (= lycka 3; jfr
f. ö. lock 2, lucka osv.), såsom t. ex.
-täkt i intäkt till fsv. taka (= taga)
o. under -täkt anförda ord. I sv. (nu
skämts.) även i betyd, ’bakdel, podex’.
- Ändamål (förr även ände-), 1680-t.,
Swedberg 1709, Dalins Arg. = da.
endemaal, övers, av ty. endziel (se till).
Tidigast dock i betyd, ’slutmål, slut’
(så ännu t. ex. 1723). I da. även
øiemed, till sbst. med, mål, egentl.:
mittpunkt (se mid-). - Ordet förekommer
icke sällan i ortn. som beteckning för
gårdar (osv.) vid ändan av sjöar, t. ex.
Vassända (av Vatnsända) Vgtl., Dalsl.
o. -ändan Boh.-l.; andra ex. se under
Salnecke. I ortn. Ändesta,
Ännesta Vstml., Uppl. ingår ej ordet ända
utan ett numera utdött personnamn.

2. ända, vb, fsv. æenda (ipf. -aþe o.
-de) = isl. enda (ipf. -aða o. enda), fsax.
endiôn, endôn, fhty. enteôn, entôn (ty.
enden), ags. endian (eng. end), av germ.
*anðiōn, bildat som härja, klövja,
vädja, ägga.

3. ända, adv., i ända från, till,
egentl. kasusform till fsv. æende (=

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:08:33 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free