- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1268

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musseron

1268

pajrock

uppsåt, självsvåld o. d. (efter ty.
mut-wille-, ännu i gamla giftermålsbalken)
se under vilja 2.

musseron, svampsläktet Tricholoma,
av fra. monsseron, skivsvamp i allm.,
i sht musseron el. hovsvamp = ital.
mnssiro (ej, såsom stundom antages, till
fra. monsse, mossa).

myllra. Om sv. dial. o. ä. nsv. myrla,
myllra, är avlett av myra, föreligger
en god parallell i fra. fourmiller, myllra,
vimla = portug. formigneiar, av vlat,
*formiculäre, till formlca, myra.

namn, r. 12, läs: *imen-.

nappatag1, se tag under taga.

nav. Jämte sitt gamla feminina kön
har ordet i nsv. även neutralt (så t. ex.
redan Spegel; det enda angivna hos
Sahlstedt 1773, Weste 1807, Dalin 1853;
väl det vanligaste i y. nsv.).

nektar. Giintert Kalypso s. 162
förmodar nu ett ne, icke -f- en
avljuds-form till kteres, lik, döda (plur.), Hesych.
Högst osäkert.

nipp. I ex. från 1758 uppträder plur.
nipper (ej sing. nipp).

Nissan, älvn., fsv. Niz VGL IV (isl.
Nizd); med s-avledn. (jfr nedan) till
fno. Nio, Nidälven vid Trondhjem (fno.
Nidaröss, dvs. Nids mynning, se os 1),
fhty. flodn. Nida; sannol. med syftning
på färgen, besl. med got. nidwa f., rost,
avled n. av ett av de många färgadj.
på -ie. -no (jfr t. ex. blå), o. (resp. el.)
lat. nitere, glänsa; i så fall av samma
slag som t. ex. sjön. Glan, den
glänsande, Ljusen, Skir e n osv. Med avs.
på s-avledn. i vattendragsnamn se förf.
Sjön. 2: 35. Om got. nidwa o. lat.
nitere verkl. med Liden Stud. s. 59 äro
besl. med sanskr. m-la-, mörkfärgad,
kunde man i det säkerl. urgamla fsv.
Niz se en fes-stam av samma slag som
sanskr. srotas-, ström. Se f. ö. förf.
Sjön. 1: 182.

njure, r. 25: läs: renes.

nordväst, -ost, se väst 2 o. öster.

[Nottebäck, sn i Smal., se nöt l
nedan.]

nys, r. 7: läs: *niuhsini-.

1. nöt (hassel-). - Härtill bl. a. ortn.
Nottebäck, sn o. by i Smal., av fsv.
Nota-, Nntabcek, till genit. plur. nota,

nnta; med syftning på hasselvegetation.
Jfr t. ex. no. Natvik, Nalaas, NG 11: 407,
13: 161.

oblat. Fsv. öflcele kvarlever i sv. dial.
övläle (-a).

[O den sjö, sn i Smal., egentl, ett
ryd-namn: fsv. Odhinsredh.]

oförtövad, -at? se under tova.

ollon (s. 546) r. 6 nedifr. står:
*al-dana-, läs: *alÖana-.

[om, sv. dial., genljud, se under det
ej besl. ömt slutet.]

område. I ordb. något tidigare:
Möller 1790.

[O n sjö, ortn. Vgtl., av fsv.
Odhens-högh, se under sjö nedan o. Ödeshög.]

ord. - Ordagrann, St. Post. 1792,
Weste 1807, förr även ordgrann, t. ex.
Hammarsköld 1811, Valerius 1848; till
genit. plur. orda o, grann i betyd,
’noggrann’. Jfr Serenius 1734: ordgrann
som en av övers, på eng. pettish, alltså:
kinkig, egentl.: ’som märker ord’ el. dyl.

orm, r. 13, står: grek. enté, läs: eulé.

ornament, r. 7: läs: ornätiis.

[oro, i urverk, se under ur 1.]

orsak, r. 4: läs: ty. ursache.

osmundsjärn. Se nu härom utförligt
v. Friesen Osmundsjärnet i språklig
belysning (1922; separat), enl. vilken
Os-mund- är formellt identiskt med fsv.
Asmunder, men i nuv. form lån från
mlty., som i sin tur fått ordet från
Sverige. F. ö. snarast från ett ortnamn,
där personn. Asmund ingår.

ost, r. 5 n., står: avljudsförlängning,
läs: anljudsförlängning.

otyg, se tyg.

oxel. Se även ås el- (sv. dial.).

[o är i n g, sv. dial., liten o. vantreven
varelse, se under äring.]

padda. Redan i ägs. (padde m. m.);
se nu Schlutter Anglia 46: 221.

pajrock, sv. dial., även: paje-,
överrock, kapprock, Växiö 1696: pajeråck,
under Karl XI:s o. Karl XII:s tid
vanligt som beteckning för ett slags
uniformsplagg av grått vadmal el. buldan:
från Ity. peyrock, vars första led är ett
vida spritt ord för livrock o. skjorta:
fsax. péda, fhty. pfeit, pheit (sydty. dial.
pfait), ägs. påd, got. paida (vartill
ga-paidön, bekläda), motsvar. ett förgerm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:56:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svetym/1356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free