- Project Runeberg -  Svensk etymologisk ordbok /
1281

(1922) [MARC] Author: Elof Hellquist - Tema: Dictionaries, Language
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förkortningar och förklaringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ir. = iriska.

isl. = fornisländska o. fornnorska,
alltså fornvästnordiska (till o. 1540);
hävdvunnen, men oegentlig beteckning.

Iterativum: som betecknar en
upprepad handling, t. ex. nöta (av *nautian)
till njuta i betyd, ’bruka’, alltså egentl.:
ideligen bruka, el. en del verb på germ.
-atjan (sv. längta o. d.) el. fra. tirailler,
egentl.: ideligen skjuta (se tiraljör).

kausativum: som betecknar
frambringandet av det tillstånd, som
uttryckes genom grundordet, t. ex. beta
till bita, alltså: låta bita, lägga till ligga
osv. (se f. ö. under Ordbildning I -a
mom. 3 b [gamma]); denna senare typ vanl.
bildad med grundverbets
imperfektvokal, alltså ie. *sodei&#815;&#333;, jag sätter, till
sed-, sitta. Samma beteckning kan
naturligtvis även användas om
denominativa verb ss. göda, göra god, härda,
göra hård, vänja till van osv. –
Termen kausativbildning användes här
ibland för att uttrycka, att verbet bildats
som ett kausativum (på ie. -ei&#815;&#333;), utan att
uppvisa den för kausativerna
karakteristiska betydelsen; vanl. då i stället
(åtm. ursprungligen) en iterativ el.
intensiv sådan, t. ex. nöta, egentl.: ideligen
bruka, till njuta i betyd. ’bruka,
begagna’.

kontamination = sammansmältning
el. sammanblandning av två el.
flera ord, t. ex. tjata av kälta, käxa
osv. + gnata o. d.

korn. = korniska (det nu utdöda
keltiska språket i Cornwallis).

kortnamn, se under
hypokoristisk.

kymr. = kymriska (det ännu levande
keltiska språket i Wales).

lat. = latin.

lett. = lettiska (baltiskt språk,
närmast besl. med litauiska och
fornpreussiska).

litau. = litauiska (se lett.).

ljudlagsenlig = utvecklad efter
kända s. k. ljudlagar, dvs. (regler för)
inom ett visst språk (dialekt) (åtm.
praktiskt sett) undantagslösa
förändringar av ljud (el. rättare av dessas
minnesbilder), som uppträda under
samma betingelser (accent o. d.). Ex.
se under avljud, fhty. o. urgerm. (om
den s. k. första ljudskridningen) samt
f. ö. (bl. a.):

fsv. &#257; > å, t. ex. b&#257;ter > båt, r&#257;þa
> råda; el. g&#257;rdher (av g&#259;rþer) > gård,
h&#257;rdher (av h&#259;rþer) > hård, l&#257;nger
(av l&#259;nger) > lång, st&#257;ng (av st&#259;ng) >
stång.

fsv. &#259;ng > &#257;ng, &#259;rþ > &#257;rð, se ovan.
Framför en mängd andra
ljudförbindelser kvarstår det fsv. korta &#259; el.
förlänges först sedan fsv. &#257; övergått till
å (på grund varav det i nsv. uppträder
som &#257; o. ej som å, t. ex. b&#257;rn av
b&#259;rn).

fsv. -tl- > nsv. -s(s)l- i starktonig
ställning, t. ex. nætla > nässla, vatle >
vassle (-a); men > -ðl- > -ll- i
svagtonig ställning t. ex. litle > liðle >
lille, i starktonig däremot lissle, se liten;
de förra formerna ha sedermera
segrat. l sydskand. dial., där t även i
starktonig ställning blivit ð, har man
sålunda nälla o. valle.

fsv. þ > t i uddljud (början av en
stavelse) i starktonig ställning, t. ex.
þing > ting; men þ&#257; > d&#257; > ,
þæn > ðæn > den.

urnord. j försvinner i uddljud, t ex.
*j&#257;ra- (jfr ty. jahr) > år, *juka- (jfr
ty. joch) > ok, *junga- (jfr ty. jung
o. lånordet jungfru) > ung.

urnord. w försvinner i uddljud
framför o- o. </i>u</i>-vokaler, t. ex.
*W&#333;ðena- (jfr ty. Wotan hos R. Wagner) > Oden,
*wull&#333; (jfr ty. wolle) > ull.

ljudsymbolisk, se under
Ordbildning s. LXVII.

lty. = lågtyska el. plattyska (fr. o.
1500).

meng. = medelengelska (1100–1500).

mgrek. = medelgrekiska.

mhty. = medelhögtyska (från 1100
till Luther).

mlty. = medellågtyska (1200–1500);
har lämnat vårt språk en oerhörd mängd
lånord.

Nke = Närike.

no. = norska, här i betyd. av de
norska dialekterna (ej av det
norsk-danska riksspråket; se no.-da.).

noaord, se under eufemism.

no.-da. = norsk-danska, dvs. det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:05:27 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svetym/1369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free