Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Professor Hjalmar Nilsson och hans assistent tvinga sockerbetorna till självbefruktning
genom att sätta isoleringspåsar pä plantorna.
löv, som på sin egendom upplät jord för den nya försöksverksamheten.
Efter sammanslagning 1892 med »Mellersta Sveriges utsädesförening» i
Örebro fick organisationen sitt nuvarande namn, Sveriges utsädesförening.
Utvecklingen av den svenska växtförädlingen är framför allt knuten till
namnet Svalöv, som efter hand fick en allt starkare internationell klang.
Den förste ledaren för verksamheten vid Svalöv var en tysk kulturingenjör,
som emellertid redan 1890 efterträddes av dåvarande docenten, sedermera
professorn Nils Hjalmar Nilsson. Hjalmar Nilsson var Utsädesföreningens
föreståndare under perioden 1890—1925. Han efterträddes av professor
Herman Nilsson-Ehle, som var anstaltens ledare från 1925 till 1939.
Nuvarande föreståndare för Sveriges utsädesförening är professor Åke Åkerman.
Den första förädlingsmetod, som prövades på Svalöv, var givetvis
mass-urvalet, den metod som romarna hade prövat, när de valde de bästa
kärnorna från de vackraste axen såsom utsäde, och samma metod som t. ex.
de tyska förädlarna under 1800-talets senare del med framgång hade
använt vid sockerbetsförädlingen. Sitt teoretiska berättigande hade ju
mass-urvalet också fått genom Darwins selektionsteori.
Emellertid fann man snart, att väsentligt bättre resultat kunde ernås
Sv. folket genom tiderna XII. — 10.
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
