Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Martyr framställningar voro mycket populära både i den lästa legendens och i
kyrko-mälningens form. I bäggedera tar sig inte sällan den medeltida fromheten och den
medeltida fantasien både de sublimaste och de gräsligaste uttryck. Härovan till vänster se
vi S:t Erasmus, vars inälvor vindas ur hans kropp. Till höger: Den heliga Margareta lider
martyrdöden, hängande i sina flätor över ett brinnande bål, naken, torterad av två bödlar
med gissel i hand. — Målningar i Tensta (till vänster) och Hackås kyrkor.
kult var föreskriven av kyrkans högsta myndigheter, och vilka firades
överallt, även dyrkade egna helgon. De olika stiften hade i detta avseende
ganska fria händer.
Jungfru Maria, den heliga Guds moder, hade, såsom vi sett, redan under
missionstiden blivit föremål för dyrkan i Norden. Under medeltidens senare
århundraden tilltog hennes dyrkan starkt också hos oss, och överallt sågos
madonnabilder. Till kyrkans stora högtider räknades Marie födelse, Marie
rening och Marie himmelsfärd. Många betydande kyrkor voro invigda åt
»Vår Fru». Även andra medlemmar av den heliga familjen tillbådos som
helgon, framför allt den heliga Anna, Marias moder, som framställes
sittande med Maria, som håller Jesusbarnet, i sitt knä, »själv den tredje».
Av änglarna dyrkades redan under missionstiden S:t Mikael, som ju
(jämte Maria) är det enda helgon, som nämnes på runstenarna; han är
himmelrikets banerförare, som kämpar mot draken, och som i dödsstunden
mottager människornas själar och lör dem till paradiset för att sedan på
den yttersta dagen kalla alla döda till uppståndelse. Anledningen till hans
stora popularitet hos oss berodde kanske på likheten med Heimdal, vilken
enligt den nordiska gudasagan kallade till Ragnarök genom att stöta i Gjal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
