Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och klosterväsendet. Av Erik Floderus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Birgittas »Uppenbarelser» spriddes i Europa och vunno stor ryktbarhet
— ingen svensk kan i detta avseende mäta sig med henne under
medeltiden. De befordrades till trycket första gången 1492, då
Liibeckboktrycka-ren Gothan utgav en med träsnitt rikt illustrerad upplaga av sierskans
»Re-velationes». I den katolska världen stå dessa alltjämt i hög kurs.
I en av sina uppenbarelser tyckte sig Birgitta se Frälsaren, som ålade
henne att grunda ett kloster enligt en ny regel. Hon beslöt då, att de planer
i denna riktning, som hon och hennes man tidigare hyst, nu skulle komma
till utförande. Detta blev den uppgift, som skulle fylla återstoden av hennes
liv. Sedan bon intresserat konung Magnus Eriksson för sina planer, och
denne upplåtit Vadstena kungsgård för ändamålet, reste Birgitta till Rom
för att utverka påvens tillstånd till klosterordens stiftande. Hon skulle aldrig
komma att återvända från denna resa.
Påven vistades vid denna tid i Avignon i Frankrike i den så kallade
»babyloniska fångenskapen», men trots detta stannade Birgitta i Rom, där
hon snart vann stort anseende som sierska och undergörerska. Hon
verkade även för att påven skulle återvända till den heliga staden, men detta
dröjde ännu en avsevärd tid, Birgitta var en åldrad kvinna, när hon
äntligen för påven kunde framlägga sina planer. Denne ville till en bör jan icke
medgiva henne att grunda en ny orden. Slutligen erhöll hon dock tillstånd
att upprätta ett manligt och ett kvinnligt kloster enligt S:t Augustini regel,
under vilken även som tidigare nämnts dominikanorden lydde. Birgittas
dröm om en egen klosterstiftelse var nu krossad, och tre år senare (1373)
avled hon. På dödsbädden tog hon dock ett löfte av sin dotter Katarina
att arbeta för förverkligandet av klosterplanerna.
Katarina kände djupt denna förpliktelse. Till en början försökte bon
att med svenska och italienska vänners hjälp få modern förklarad som
helgon, vilket även slutligen lyckades. Den 7 oktober 1391 inskrevs Birgitta
som Sveriges första och enda helgon i den gyllne boken. Större voro
svårigheterna att få den nya orden stadfäst, främst genom Birgittas sega
fasthållande vid tanken, att orden skulle ha dubbelkloster för såväl kvinnor
som män. Detta var ej tillåtet för andra än två äldre ordnar, och på ett
kyrkomöte hade beslutats, att några nya sådana ordnar ej skulle få grundas.
Slutligen lyckades dock Katarina att få påven att förklara den nya orden
som en självständig gren av augustinorden, ungefär som cistercienserna
voro det av benediktinorden. Härigenom öppnades möjligheter att grunda
även andra kloster än det tillämnade i Vadstena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
