Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Studier och lärdom. Krönikor och folkvisor. Av Bror Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En bekant medeltida folkvisa besjöng Holger Danskes strid med jätten Burman, och
det är denna tilldragelse, som här avmålats d valvet i Floda kyrka i Södermanland.
i vissa fall har den av folkvisan beledsagade dansen fortlevat fram till våra
dagar; de vid julen förekommande ringdanserna och långdanserna äro ett
arv från medeltiden. Det kan i detta sammanhang anmärkas, att ett svenskt
sällskap, »Folkvisedanslaget i Stockholm», tagit som uppgift att återuppliva
och åt traditionen bevara dels den nordiska folkvisan i dess ursprungligaste
medeltida form som sångdans, dels dansleken; mångenstädes i vårt land,
t. ex. vid folkhögskolor och i hembygdsrörelsen, söker man likaledes att
återuppliva folkvisan.
Dansen var sålunda en ringdans. Man gick — därav »tråda dansen» —
i sluten krets i avmätta steg fram eller åt sidan, så att ringen öppnades eller
slöts. Som ledare tjänstgjorde en eller två fördansare, och dessa sjöngo den
första inledningsstrofen, varvid samtliga dansande instämde. Ännu på
1700-talet övades denna slags dans på sina håll i Sverige, och en god föreställning
därom ger Linné, som 1734 med egna ögon sett en sådan dans i Mora och
i »Iter Dalecarlicum» berättar:
»Dansningen i Mora, långdansen kallad, var att observera, det 4 slag
gick på var takt, av vilka det sista stampades hårt, till ett tecken, att
takten då slöts. I varje takt, då de gingo i ring, gingo 2 steg utföre, vidgandes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
