Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landskapslagar och rikslagstiftning. Av H. Munktell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
minstone till synes kasuistiska stil,
vilken präglar månget rättsbud. Vid
läsningen av lagbuden föres man
direkt in i någon viss typisk
situation ur det dagliga livet. Som
karakteristiskt för detta förhållande
kan anföras ett stadgande ur
Upplandslagens Ärvdabalk om s. k. arv
efter olycksfall: »Sitta alla samman
i en båt, man och hustru och deras
barn med dem, vet man icke, vem
som först dött eller längst levat, då
skall fäderne gå till fäderne och
möderne till möderne. Sitta de alla
i en släde, man, hustru och barn,
åka de alla i samma vak, vet man
icke vem som längst levat eller
först dött, då skall ock där
fäderne gå till fäderne och möderne till
möderne. Det kallar man arv efter
olycksfall. Brinna alla inne, man,
barn och hustru, vet man icke vem
som först dött, då skall ock där
fäderne gå till fäderne och möderne
till möderne». Märk här dels den
livliga, målande stilen, dels det
upprepade grundliga inskärpandet av
arvsbestämmelsen. Samma regel
gäller, om fiendehär bryter in i
landet, härjande, brännande och
dräpande, eller om män falla i
strid, utan att man vet vem som
först fallit. Satser av denna typ
förekomma relativt ofta i lagarna;
ibland svälla de ut till livliga, gansk
situationen. »Nu dräper någon en a
Att av de s. k. ordalierna järnbörden varit i
bruk i Sverige, framgår bl. a. av ett ställe i
Östgötalagen, där det — i kapitlet ■■ O ni
hustru mördar sin man eller man sin hustru» —
heter: »Då var först stadgat, att de skulle
värja sig med järn och gudsdom».
Uppgifterna om hur järnbörden gick till äro
växlande: än heter det, att den misstänkte skulle
gå över tolv glödande plogbillar eller med bar
hand kasta ett glödande järnstycke i ett träg,
som stod på tolvs stegs avstånd, än att han
skulle bära med bar hand ett glödande
järnstycke nio steg — enligt tavlan här av den
nederländske målaren Dirk Bouts kommer
närmast sistnämnda förfaringssätt till
användning. Om vederbörande kunde göra detta
utan att bli bränd, ansågs detta som bevis
på hans oskuld. 1 Sverige upphävdes
järnbörden av Magnus Ladulås men kom senare
på sina häll i bruk igen. — Målning LUiS
med motiv ur kejsar Otto lll:s legend, för
rådhuset i Löwcn; nu i Bryssel.
detaljerade skildringar av den tänkta
man; dennes arvingar komma dit och
få fatt i dråparen och hugga ned honom där vid den dödes fötter. Nu få
Sv. folket genom tiderna II. — 18.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
