Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - marfiol ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marfiol, bot. Cakiia maritima scop. caquillier
maritime; vulg. roquette* de mer*,
marg (-en, -er), se -inal.
Margareta, npr. Marguerite*,
margarin (-et), 1. kem. margarine*; stéarine*
-i. margarate de glycérine*. 2. konstsmör
margarine*; beurre artificiel; växtn ⓝ beurre
artificiel à base végétale, -fabrik, fabrique*
de margarine*, -fett, se margarin 1. -smör, se
margarin 2. -strid, lutte* au sujet de la m.
-syra, acide margarique. -tillverkning,
fabrication* de la margarine.
margfaldig, a. raråidr. se mångfaldig.
marginal (-en, -er), marge*; breda ~er grandes
marges; bien de la (el. beaucoup de) marge*;
skriva i ~en écrire el. mettre à la (el. en)
marge*; écrire hors [la] ligne*; vika ~ [plier
le papier pour] faire une marge*; hålla inom
~en «g. F tenir à distance* (en bride*) ; hålla
sig d:o F marcher droit, -anteckning,
remarque* en marge*, se följ. -not, -rubrik, note
marginale el. en (à la) marge*; addition[s]*;
⚙ boktr. äv. manchette*,
marllgräs, -halm, bot. Ammophiia arenaria gourbet.
Maria, npr. Marie*; Jungfru ~ la [Sainte]
Yierge [Marie*].
Mariallbild, [image* el. statue* de la] Sainte
Vierge; Notre-Dame*; madone*, -dyrkan,
adoration* de la Yierge; wrakti. mariolâtrie*;
jfr -kult. -dyrkare, adorateur de la Yierge;
mariolâtre.
Maria-Einsiedeln, i schweu Notre-Dame*-des-
-[H]Ermites.
mariage, kortspel mariage.
Maria-hilf, Sainte-Marie-du-Bon-Secours.
Mariakult, culte de la Yierge, jfr -dyrkan.
Mariana, npr. Marianne* äv. eg.
Marianerna, pl. les [îles*] Mariannes*.
Maria-Teresia-taler, thaler [autrichien] de
Marie-Thérèse*.
Mariebebådelsedag, l’Annonciation* (25 mars),
marien||bad, kem. bain-marie. -bader[vatten],
eau minérale de Marienbad. -glas, min.
pierre* spéculaire; gypse spatique; pierre*
à plâtre; miroir de Sainte-Marie11; ryskt verre
el. talc de Moscovie*. -tistel, bot. Carduus
marianus chardon-Marie ; chardon de
Notre-Dame*.
marig, a. 1.rabougri; tortueux. 2. se tovig. 3. F
scabreux; épineux, -het, rabougrissement.
marin (-en, -er), 1. marine*; ibl. syn. pavillon.
2. se -målning, -ad (-en, -er), kök.
marinade*. -attaché, attaché naval, -blå, a. bleu-marin[e*]. -direktör, ⓞ chef de division* au
ministère de la marine, -era1, t. kök.
mariner; ~d torsk cabillaud à la norvégienne,
-förvaltning, administration* de la flotte,
-ingenjör, mécanicien de vaisseau; vanl.
ingénieur de marine*; för skeppsbyggnad och maskiner
ingénieur (officier) du génie maritime; för
maskinskötseln ombord ing. (off.) mécanicien; för
flottans byggnader, dockor etc. ing. des travaux
hydrauliques. -ingenjörsstaten, le [corps du]
génie naval, -intendent, intendant naval (de
la marine), -intendentur, intendance navale
(de la marine), -kikare, jumelle* marine,
-läkare, chirurgien el. médecin de la marine
el. de la flotte, -läkarkår, corps [des officiers]
de santé* de la marine, -målare, peintre de
marine[s]*, -målning, marine*, -regemente,
régiment d’infanterie* de marine*, -soldat,
soldat de l’infanterie* de marine*; F
marsouin; P cabinot; homme de l’inscription*
maritime; inscrit maritime, -station,
station* navale el. maritime, -trupper, [troupes*
d’]infanterie* de marine*, -väsen, marine*,
marionett (-en, -er), äv. «g. marionnette*; ᚼ
fantoche; stor ᚼ bamboche*; för taskspelare
godenot; fig. han är blott en ~ F c’est un
polichinelle el. mannequin (fantoche), -docka, se
föreg, -spel, [jeu, spectacle de] marionnettes*;
giva ett ~ faire jouer les m. -teater, théâtre
de marionnettes*; ofta guignol,
mariottesk, a. ~a lagen fys. la loi [de]
Mariotte.
maritim, a. maritime, t. ex. climat m.
1. mark (-en, -er), 1. jordområde terre[s]*; besittning
fonds [de terre*]; terroir; ibl. bien-fonds;
ngn gg emplacement; terrains pl.; agor i*.
champ[s] ; canton ; finage ; se grund, ägor, ete. ;
vinna ~ (terräng) fig. gagner du terrain;
förlora ~ perdre [du] (céder le) terrain;
vinna ~ åt vetenskapen etc. étendre le champ
de ...; reculer les bornes* de ...; ouvrir des
horizons nouveaux à ... ; komma utifrån ~en
(Lk 23: 26) revenir des champs; ~ens karghet
la pauvreté de la terre (du sol); på
filosofiens ~ dans le domaine de la philosophie;
vara på fientlig ~ être en terre ennemie;
jaga på samma ~ chasser sur les mêmes
terres*; äv. fig. 2. jordens yta terre*; ibl. soi; se
jord; terräng terrain; ~ens avbildning figuré
du terrain; slät ~ soi uni; kuperad ~ soi
accidenté; sumpn marais (ofta i pl.); [pays
de] marécage[s]; pays (terrain) marécageux;
~ utan vegetation espace découvert;
sècheron; gräsbeväxt ~ herbage, se betesn;
ny-bruten ~ novale*; ofyndig ~ [terrain]
stérile; mort-terrain; ~en bränner under hans
fötter fig. les pieds lui brûlent; Sveriges ~
skälver le soi suédois tressaille; beså en ~
ensemencer une terre; mettre une terre en
blé (seigle, etc.), se beså; röja ~en défricher,
ibl. déboiser, essarter le sol; göra den torra
~en till ett fruktbärande land transformer
un sol aride en une terre fertile ; jäms med
~en au niveau du sol; à ras de terre*;
jämna med ~en raser; lägga sig på ~en se
coucher à (el. om man redan är på marken par)
terre*; ligga, sova på ~en ofta F coucher
(ᚼ dormir) sur la dure el. le soi [ᚼ nu]
el. par terre*; se tyst ned i ~en regar-
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>