- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
1579

(1922) [MARC] Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - stortackling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)



grand; amplement; slå på ~ vivre
grandement (avec luxe, en [grand] seigneur,
avec les grands); avoir une maison montée
(el.vivre) sur un grand pied; ofta mener grand
train; trancher du grand seigneur; faire les
choses* grandement; där går allting ~ till
tout y est [du] grand air; tala, prata ~ F
sonner la grosse cloche ; ibl. le prendre [de]
bien ‘haut (el. sur le (un) ’h. ton) ; avoir le
verbe ‘haut; F gasconner, se skryta; tänka ~
avoir de grandes (nobles) pensées*; d:o om
ngn avoir (professer) une ‘haute opinion
(idée) de qn; icke ~ ne ... guère; peu;
médiocrement; d:o bättre ne ... guère meilleur
(mieux); det duger inte ~ cela ne vaut pas
grand’-chose*; icke ~ annat än ne ... guère
que; han frågar ej ~ därefter il n’en fait
pas grand cas ; il ne s’en met guère en peine*;
han är inte ~ hågad att ... il n’est gu.
(ibl. pas autrement, pas trop) disposé à ...
stor||tackling, ⚔ cordages pl. du grand mât.
-talig, a. ‘haut (ibl. avantageux) en parole[s]*;
qui a le verbe haut; fanfaron; vantard, se
’skrytare; vara ~ se under [tala] stort,
-talig-het, a) faconde*; grande éloquence; b)
hâblerie*; jactance*; FP vanterie*, se skryt, -tarm,
läk. côlon, -tiggare, ⓞ mendiant à
prétentions*; mendiant importun, -ting, norska set
best. form le Storthing de Norvège*,
-tings-byggnad, palais du St. -tingsman, membre
du St. [de N.*]. -tjuta, i. crier à tue-tête, se
tjuta, -tjuv, grand (F maître) voleur; v. fieffé;
ibl. v. de gr. chemin, -tok, 1. se stormtok.

2. kort. ⓝ toqué, -topp, ⚓ grand mât [de
hune*], -torsk, ⓝ morue*, -trapp, se under
trapp, -trutig, a. P fort en gueule*, se -talig.
-träta, i., se stormgräla. -troja, i* vareuse*,
-turken, best. form le Grand Turc, -tusen, douze
cents, -tvätt, [grande] lessive*, se tvätt; det
är ~ i dag c’est jour de gr. 1.. -tysk, a.
chauvin allemand; partisan de la plus grande
Allemagne; pangermaniste. -ta, gros orteil;
dricka ett glas som till ~n går (n) F boire
un bon coup [qui réchauffe tout le corps],
-tänkt, se -sint. -vant, ⚓ grands’haubans pl.
-verk, œuvre* grandiose ; grande œuvre, se
bedrift; Herkules’ travaux. -Vei’kSti’âd, skogsv.
bois de mâture*, -vesir, grand vizir; ss
ämbete etc. gr. vizirat. -vinge, grande aile; ai.*
de devant, -virke, skogsv. ⚙ bois de
charpente*. -vul|en, a. sublime; de grande
envergure; en ~ handling ‘haut fait, se bragd;
~ kvinna noble femme*; -et sinnelag, se
-sint-het. -växt, p. a. de grande taille; de haute
taille (stature), se under stor; om träd de ‘haute
futaie, -ådrig, a. à grandes veines, -ände,
gros bout (el. pied) [d’un tronc d’arbre];
tête*; talon, -ätare, F grand (gros) mangeur;
gourmand ; stark, glouton ; P F goinfre; P
pif-fre ; FP gcmlti; han är en [v iktifj] <xj u v . F il p.
un estomac d’autruche*; F c’est un [vrai]
gouffre, -ättad, a. [d’une origine (naissance,
maison)] illustre; de grande extraction,
-ödla, se under ödla. -ögd, a. aux (qui a de)
grands yeux; bli ~ ouvrir (faire) de gr.
y. är. fig. -överbramsegel, grand cacatois.

stoss {-en, -ar), ⚙ gruvt. front de la galerie;
extrémité* d’un percement, -härd,gruvt.
table* mobile (à secousse*); lavoir à
bascule*.
stotilgarn, ⚔ fil de caret; gå till segels för ~
⚓ amarrer (mettre) les voiles* à f. de c.
-lapp, tablier, -matta, ⚔ palliet, -talja,
palan de roulis des vergues*.

Straff (-et, -), punition*; i sht jur. peine*;
pénalité*; bot pénitence*; tuktan correction*; aga o.
i högre språk châtiment; pina Supplice ; ngn gg
justice*; fig. ibl. prix; salaire; frihets~ ⓞ
emprisonnement; bötess amende*; dödss
peine* de mort* (ci. capitale); poliss peine*
de simple police*; vanärande ~ peine
[af-flictive et] infamante; ett riktigt ~ ibl. une
vraie pénitence; tillmätande av ~
estimation* des peines*; förvandling, lindring av ~
commutation*, mitigation* de peine*;
befrielse från ~ rémission* d’une peine; allmän
d:o amnistie*; ~ för ngt être puni de qc;
recevoir la punition de qc; d:o för sina brott
äv. r. le salaire de ses crimes; han får nog
sitt ~ därför il en sera puni; ibl. il ne
perdra rien pour attendre; förtjäna ~ mériter
une punition (el. d’être puni); lida ~ för
ngt subir (porter) la peine de qc; pålägga
ngn, ngt ~ äv. sévir contre qn, qc; Gud
pålägger oss ett hårt ~ nous frappe d’un
terrible fléau; utstå sitt ~ subir (purger) sa
peine (condamnation); ådraga sig ~ être
passible d’une peine; ådöma ngn ~ infliger
une p. à qn; det är ett Guds ~ över honom
c’est un châtiment (el.une punition) de Dieu;
sammanläggning av ~ cumul de[s] peines*;
belägga ngt med ~ frapper qc d’une peine;
ibt. attacher des peines* à qc; décerner des
p.* contre qc; det är belagt med strängt ~
*r. une peine sévère y est attachée; till ~
för en punition* de; ngn gg F pour (en)
pénitence* de; till ~ varför äv. pour
réparation* de quoi; döma ngn till ~ condamner
qn [à une peine]; vid ~ att uteslutas ur partiet
sous (à) peine* de; vid hårt ~ s. des peines*
graves; vid ~ som lag förmår sous les
peines* [que] de droit; som stadgar ~ pénal.
-a1, t. punir; tukta Corriger; aga o. högre språk
châtier; ngn gg mettre en pénitence* ; faire
justice* [de]; payer [de]; med ord reprendre;
réprimander; förut ~d person repris de
justice*; F cheval de retour; han har blivit sd
flera gånger förut il a déjà été condamné (m
stumt) plusieurs fois* (el. subi pl.
condamnations*); ~ ngn som han förtjänar ibl. faire
justice* de qn [comme il le mérite||; man bör ej ~

ett barn för ofta äv. rendre la correction trop

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk.Mindre brukl.Militärisk term.Sjöterm.Teknisk term. ‘h aspirerat h.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:09:09 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1922/1583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free