Svensk-fransk ordbok / 1585 (1922) Author: Ferdinand Schulthess - Tema: Dictionaries, France Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - strigla ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

cuir; buffle, -la¹, t. [re]passer [sur le cuir].
-ling, repassage [s. le c.].

strikt, I. a. strict. II. adv. strictement se

strängt [taget],
Striktur (-en, -er), läk. rétrécissement; ᚼ co-
arctation*; ᚼ stricture*.
Stril (-en, -ar), pomme* [d’arrosoir], -a¹, I. i.
jaillir. II. t. arroser. — Med beton. adv. ~
fram, se ~ I. -dusch, douche*,

striml||a (-an, -or), bande[lette]*; lardon, se
remsa, -ig, a., se strimmig.
strim|jma (-an, -or), raie*; strie*; ligne*; bande*
[étroite]; trait; sillon; ngn gg striure*; veine*;
panache; vergeture*; i huden efter slag etc. äv.
marque* de [coup[s] de] fouet (verges*);
ofta meurtrissure*; ᚼ scion; sanglade*; reva
égratignure*; éraflure*; av ngt spiut el. strött
traînée*; [blå] ~ m.* livide; silvers, svart
~ raie* d’argent, noire ; med gula, röda etc.
-or vergeté de jaune, rouge, etc.; à stries*
jaunes, rouges, etc. 2. skvmt rayon; trait; ~
av hopp r. d’espérance*; ~ av ljus, ljuss r.
(tr., rainée*) de lumière*; r. (trait) lumineux;
dagens första s. se rand, dagning. -ig, a.
rayé; strié; panaché; vergeté; efter slag etc.
marqué (r.) de coups; blå, röd etc. ~ strié de
bleu, rouge, etc.; à stries* bleues, rouges, etc.;
efter slag etc. äv. couvert de marques’ bl., r., etc.
-ighet, stries* pl.; ngn gg striure*; sillons pl.;
raies* pl.; rayure*; panachure*.
string ent, a. astringent, se sammandragande.

-era¹, t. astreindre, se draga B. 22.

Strip||a, I. (-an, -or), se strimma ; hårs mèche*.

II. t. ~ tobak éjamber (écôter) le tabac,
-hårig, à (aux) cheveux plats; vara ~ avoir
(porter) les ‘h. pl. (el. tombant en mèches*),
-ig, a., se strimmig, rispig; om hår qui forme
des (el. tombe en) mèches*; ibl.plat, -ighet, 0.
Strit (-en, -ar), zool. cigale*; grillon; cri-cri;
sar Homoptera ïïomoptères pl. ; lykts Fulgora
fulgore; spotts Aprophora spumaria cigale
Spu-meuse; sauterelle-puce*; seings Cicada
chanteuse*; tettigone*.
Stritt, adv., det regnar ~ il pleut bien fort (el.
dru et menu, F à grosses gouttes).
Strof (-en, -er), strophe*; i odo stance*; f psaim
str.*; verset; i visa couplet; ~ av 4. 6, 8, 10
versrader quatrain, ᚼ sixain, ᚼ chuitain, t
dizain, -bildning, formation* de strophes*,
-byggnad, construction* de (de la, des) strophe[s]*. -form, forme* de [la] str. -ig, a. i sms.,
se under strof, -isk, a. composé de strophes*,
-vis, adv. par strophes*,

strontian (-en o. -et), kem. oxyde de strontium
(ti utt. ci liksom i följ.; uni = åmm); strontiane;
salpetersyrad ~ azotate de st. -um, kem.
strontium.
Stropp (-en, -ai-), ⚙ collier; [(h]erse*; estrope*
(étrope*); ~sar på skodon tirants [de botte*];
pi halvstövlar passants; slå [en] ~ om ngt ⚓
estroper (étroper) qc.

stross {-en, -ar), ⚙ gruvt. gradin; strosse*; fond
(front) [d’une galerie].
struffel, ⓝ roquentin, se stofil.
Struk]en, p. a., se stryka; -et mått mesure rase;
ens, tvås oktav mus. barré une, deux fois*.

struktur (-en, -er), structure*; bens st.* des
os; ossature*, -formel, kem. formule
rationnelle.
Struma (-n), läk. strume; bronchocèle;
thyro-cèle; vulg. goître.


Strumpl|a (-an, -or), bas; halv (herr)s
chaussette*; socka chausson; i gasbrännare manchon;
silkes-, ulls bas (ch.*) de soie*, de lainé*;
sticks b. (ch.*) tricoté[e]; blås fig. bas bleu.
-böd,magasin de bas; vanl. bonneterie*, -bräde,
forme* de (en) b. -e|band, jarretière[s]*; ibl.
jarretelles* pl.; taga på ~en mettre ses j.*;
ᚼ se jarreter. -e|bandsorden, ordre de la
Jarretière. -fabrik, fabrique* de bas;
bonneterie*. -fabrikant, bonnetier, -form, se -bräde
-fot, pied [d’un bas]; gå i -fötterna marcher
sans souliers (chaussures*); aller [en bas]
sans souliers; ôter ses souliers; ᚼ m. sur ses
bas (ai. F ᚼ à pied de b.), -garn, til à
tricoter. -handel, commerce de b.; bonneterie*,
-handlare, marchand de b.; bonnetier, -häl,
talon [de b.], -kil, coin, -längd, longueur*
d’un b. -läst, i ~en, se under -fot. -skaft,
jambe* (tige*) de b. -sticka, aiguille* (u höres)
à tricoter, -stickerska, tricoteuse*,
-stickning, tricotage, -stickningsmaskin, ⚙
machine* à tricoter; vanl. tricoteuse*; tricoteur.
-stol, métier à tricoter ([faire des] bas),
-stols-arbeten, pl. bonneterie*, -stolsnål, ⚙ aiguille*
(u höres) de bonneterie*, -stoppning, ravaudage;
raccommodage, -vidd, largeur* d’un bas.
-vävare, tisserand (ouvrier) en bas; faiseur de
b. au métier, se -fabrikör, -väveri,
manufacture* de bas au métier; bonneterie*, -vävnad,
estame*.

Strunt, 1. (-en), fatras, se lappri; ås!
chansons* pl. [tout cela]! se under prat! ~ i det!
laissez donc! je m’en moque (FP fiche); ~ i
honom F je me fiche de lui; qu’il s’arrange
[comme il pourra (voudra)]. 2. (-c-n, -ar), se
-karl, 3. (-en, -ar), se tallstrunt. -a¹, i. faire
fi [de]; F se ficher [de], se strunt; det ~r jag
i je m’en moque (F fiche), -affär, F 1.
affaire* de bibus; 2. piètre commerce, -karl,
F pleutre; vekling äv. F poule mouillée; vieille
galette, -prat, so prat; ibl. fadaise[s]*;
niaiserie*. -sak, se skräp ; vad skall ni göra med
den där ~en que voulez-vous faire de ces
guenilles*? -skäl, F raisons* pl. de bibus.


Strup||e (-en, -ar), inre gOSÎer; yttre gOTge ; se
luft-, mats; min ~ är liksom hopsnörd j’ai
un serrement de gorge*; j’ai un nœud à la
gorge; j’étrangle; juleta ~n fig. s’humecter
(F se rincer) le gosier; få ngt i galen ~
avaler qc de travers; gripa ngn. i saisir

(prendre) qn à (par) la gorge; sauter à, la g.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk tenn. fh aspirerat h.

* Feminin. F Familjärt. P I lägre språk. ᚼ Mindre brukl. ⚔ Militärisk term. ⚓ Sjöterm. ⚙ Teknisk term. ‘h aspirerat h.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>