Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - strupfotingar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de (à)qn; hålla eho tenir qn à (par) la g. ;
vara torr i 071 avoir le gosier sec; sätta
l’cniven på on på ngn äv. øg. mettre à qn le
couteau pistolet) sur la gorge; pousser
l’épée* dans les reins à qn; hava d:o på d:o
ar. avoir l’épée* sur la gorge; motsv. adj. anat.
guttural; gram. äv. ibl. jugulaire, -fotingar, pl.
zool. Lémipodes pl. -huvud, anat. lary nx ; motsv.
adj. laryngé; laryngien; inflammation i oet
laryngite*.
struphuvudsl|katarr, catarrhe guttural
(laryngien). -lock, anat. épiglottc*. -muskel, muscle
du 1. -spegel, läk. laryngoscope, -springa, anat.
glotte*.
strup’katarr, läk. angine*; inflammation* du
larynx; laryngite*, -knöl, uik. nœud de [la]
gorge; F pomme* d’Adam, -ljud, son
guttural; språkv, [lettre (consonne] gutturale*; F
voyelle 1 aryngienne. -lock, anat. épiglotte*;
cartilage épiglottique. -lungsot, läk. phtisie
laryngée; laryngite* chr OniqUO. -ritS, anat.
glottide*. -röst, voix* de la gorge, -slemhud,
anat. muqueuse* du larynx, -ton, ton de la
gorge.
strut (-en, -ar), cornet; bakelse ||v. métier; i Paris
F plaisir; oar pl. ⚙ i ångmaskin manchons pl.;
(jöra en ~ faire un c. -bakelse, se föreg,
-braken, -bläkne, bot. Onoclea Str;ithioptberis
stl’Utlli-optéride germanique; fougère* en aile*
d’autruche*. -form’g, -lik, a. en forme* de cornet;
corniculé.
StrutS (-en, -ar), zool. a) struthio autruche*;
afrikansk s ~ s. cameius au.* à deux doigts (el.
d’Afrique*); b) uhca sydamerikansk s ~ an.* à
trois doigts (el. d’Amérique*); ᚼ nandou;
cheuque; c) Dromæus nor® Ho||andi» nyholländsk
o casuaride. -braken, se strutbräken. -fjäder,
plume* d’autruche*, -fåglar, pl. zool.
Brevipen-nes Coureurs pl.; caméléornithes pl. -måge,
äv. fig. estomac d’au.*; han har en riktig ~
il digérerait du fer. -plym, s0 -fjäder, -ägg,
œuf d’autruche*.
Strutta1, i. marcher (trotter) à [petits] pas
chancelants; ~ i väg F se trotter.
Struv’a (-an, -0?’), tek. dariole*.
Stryk (-et o. nv. -en), coups pl. [de bâton]; [c.
de] fouet; F raclée*; bastonnade*; ett kok o
une volée (grêle) de coups [de bâton];/a ~
recevoir des coups etc. (el. F une raclée); être
battu (F rossé, F arrangé); d:o duktigt être
r. (étrillé) d’importance*; ge ngn s ~ äv.
dauber [sur] qn; F arranger qn; F tannerie cuir
⚓ qn; F battre qn comme plâtre; F frotter
les échines* à qn ; d:o duktigt, huden full av
o rouer qn de coups [de bâton]; än gav,
än fick jag s ~ j’étais tantôt battant, t. battu ;
han vill ha, tigger s ~ F la peau lui démange,
se under tigga; taga [emot] s ~ se faire battre;
hein tar inte d:o äv. il ne se laisse pas faire;
det har vankats ~ il y a eu des coups [donnés]; on s’est battu.
stryk||a (strök, strukit), I. t. 1. passer
(promener) [doucement] la main (ci. les doigts)
[sur]; smeksamt iiv. caresser; gnida frotter; ibl.
racler; knåda, massöra masser; hon strök sitt
förkläde slätt elle passa la main sur son
tablier pour en rabattre les plis; ~ en nk.
kuiv repasser; passer sur le cuir; ~ en häst
frotter (torchonner) un cheval; s ~ en
tändsticka fr. une allumette; s ~ pengarna i fickan
empocher l’argent; écouler l’argent dans
sa poche; ~ sig om munnen, se under mun;
o sig om skägget caresser (ibl. flatter) sa
barbe; [se] passer la main sur la barbe; ~ smör
på brödet étendre du beurre sur le pain, se
under breda; s ~ ngn på kinderna caresser les
joues* de (à) qn: ~ en k ait på ryggen passer
la main sur le dos d’un chat: ~ ngn på örat
F frotter les oreilles* à qn; F administrer
une gifle à qn; s ~ håret ur ansikteî, ur
parinan écarter [de la (sa) figure]. 2. ûstadkomma
genom strykning: s ~ piaster faire ; préparer ; ~
sticck tracer: faire; tirer; ~ ett streck över ngt
barrer (biffer) qc; ~ tegel mouler; en-,
tvâ-struken not note barrée une, deux fois. 3.
bestryka med färg etc. enduire, se bestryka; ibl.
badigeonner, se över stryka; ᚼ F peinturer, se
måla; s ~ golvet badigeonner le plancher. 4.
utplåna biffer; rayer; effacer; raturer; barrer:
~ ett ord biffer etc. un mot; ~ ngn ur rullan
rayer qn des cadres; ett struket ord av.
coupure*; i novellen måste ngt os, de7i är för
lång äv. le conte est trop long, il faut y
faire des coupes*. 5. mått racler; ibl. rader;
struket mått mesure rase. 6. med strykjärn
repasser [kragar, linne des cols, du linge]; ᚼ
dresser. 7. <i* tiagg, rå, segel amener; ~ fia g g
am. (baisser) le (son) pavillon ; ᚼ mettre p.
bas; d:o för ngn fig. baiss. p. devant qn; ~
«egei äv. caler ; stryk överallt! sciez tout! II. i.
I. gnida frotter; ibl. racler; på fiolen passer
[doucement] sur le violon ; jouer (F r.) du v.;
o på ngt med handen etc. passer la main, etc.
sur qc. 2. röra sig baklänges reculer; ~ med årorna
ramer à rebours; scier; reculer; s ~ på foten
a) eg. ⓞ faire la révérence en frottant le par-
. quet du pied; b) fig. F filer; F décamper; s’en
siler; eho för ngn céder le pas à qn. 3. ströva
omkring F vagabonder, se ströva ; i dål. bem.
rôder. 4. om fågiar prendre son vol; pas.-er [d’un
pays dans un autre]; om vinden, se nedan ~
fram. 5. geol., gruvt. maimgfingen -er från söder
till norr se prolonge du Sud au Nord. —
Med bevon. adv. s ~ a v ôter [avec le racloir, etc.];
enlever; ibl. racler, se under torka; s ~ av sig
ibl. secouer: ~ av [sig] grimman se
délico-ter; ~ av [s?~] hemel skarnet o. ses gants; se
déganter; ~ av sig den skammen se laver de
cette tache; ~ av sig om fötterna essuyer
ses (el. s’ess. les) pieds; ~ baklänges, bakut, se
II. 2.; s ~ bort. se s ~ av; s ~ efter courir après;
~ emot väggen donner contre la muraille
① I ssr återges vanl. oförändrat. ② I följ. ssr förändrat. ⓝ Närmast motsvarande. ⓞ Återges genom omskrivn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
