- Project Runeberg -  Svensk-fransk ordbok /
949

(1964) [MARC] Author: Thekla Hammar With: Carl Olof Koch - Tema: Dictionaries, France
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - tungad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


la langue à qn; hålla rätt i mun\nen], tenir
sa langue [en bride*], tourner sa langue sept
fois* dans sa bouche avant de parler; låta ~
löpa laisser aller sa langue, F jaser comme une
pie borgne; räcka ut ~n tirer la langue [à qn];
styra sin ~ se ovan hålla ~n etc. ; bita sig i ~
se mordre la langue (fig. äv. les doigts); sfela
med ~n om orm darder la langue; med ~n ut
ur halsen la langue pendante; tala med -or bibl.
parler des langues étrangères (en langage
inconnu); håra hjärtat på n avoir le C(Eur sur
les lèvres* (la main) ; ständigt föra ngt på
avoir toujours qc à la bouche; jag har det på
^n je l’ai sur le bout de la langue (sur le bord
des lèvres*), F je ne connais que ça; smälta på
~ fondre dans la bouche -ad a i sms.</small> två~ à
deux pointes* -artikulation articulation
linguale -band filet de la langue, frein -ben anat. os
hyoïde -bladig a bot. linguifolié -blomster bot.
fleuron ligulé, ligule*, languette* -blomstrlg
a liguliflore -bokstav [consonne] linguale*

tung|lbröstad a asthmatique -fotad a qui marche
lourdement, lourd; jfr under tung
limghäfta ankyloglosse; ha avoir la langue
liée ; ej lida av fig. avoir le filet de la langue
bien coupé, jfr under 2 tunga
tung körd a om vagn, väg o. fig. lourd

tung||lik a linguiforme; bot. liguliforme, ligulé

-ljud son lingual, linguale*

tungläst a 1 dur à lire, d’une lecture difficile 2
dur à fermer

tung||muskel muscle lingual -o|mål langue*,
idiome jfr språk 1 -pipa mus. tuyau à anche*

tungrodd a ~ lourd, mauvais marcheur; fig.
lourd, paresseux -het lourdeur* [d’allure*]

tung||rot base* (racine*) de la langue -rygg dos
de la langue

tung||sinne mélancolie*, humeur* sombre (noire),
tristesse*, esprit chagrin (morose), läk.
hypocondrie* -sint a mélancolique, sombre, morne,
morose, hypocondr[iaqu]e, atrabilaire -sinthet
=-sinne -spat min. spath pesant, baryte
sulfatée -spelt a qui a la touche dure

tung||spene anat. luette* -spets pointe* (bout) de
la langue
tungsten min. tungstène jfr ’colfram
t ung ||sövd</i> a qui a le sommeil dur -t adv
lourdement, d’un grand (gros) poids; andas avoir
la respiration oppressée (gênée, difficile); falla
~ på peser [lourdement] sur, s’appesantir sur,
starkare accabler ; gå ~t se [varal tung foten] ;
ligga ngn på sinnet peser [sur le cœur] à qn;
lägga ngt på sinnet prendre qc fort (trop) à
cœur, être très affecté de qc ; han har lagt
förebråelsen ~ på sinnet äv. le reproche lui a été
très sensible (droit au cœur) ; sova dormir
lourdement (d’un pesant sommeil, d’un
sommeil de plomb); vara prövad être durement
éprouvé, avoir subi une rude épreuve; Guds
hand vilar ~ på honom s’est appesantie sur lui;
väga ~ peser lourdement, faire pencher la ba
lance; vägande ord d’un grand poids; av ~
vägande skäl pour des raisons* graves
tung us -en -er foik To[u]ngouse; fig. esprit
morose, rabat-joie
tungvikt poids lourd -are -s|boxare -s|brottare</b>
[boxeur, lutteur] poids-lourd
tu ni å -en -er -a -an -or tunique*

Tunis npr Tunis -ien npr [la] Tunisie

tunn a mince, liten menu, fluet; smai délié, effilé;
fin ténu, fin; späd gracile, grêle; genomskinlig
diaphane, transparent; om vätska fluide, liquide,
clair; utspädd délayé, dilué, F allongé; gies
clair[semé], rare; om luft raréfié, subtil;
dimma brouillard léger (diaphane) ; ~ dräkt
vêtement léger; ha tunt hår, skägg avoir les cheveux
rares (clairs, clairsemés), la barbe rare (peu
fournie); ~a kinder joues creuses (caves); tunt
tyg tissu léger (mince) ; bli (~are) s’amincir,
s’amenuiser, s’éclaircir, se raréfier

1 tunn|a -an -or tonneau, ibl. tonne* [d’or] äv.
mått ; fat fût, futaille*, barrique*, liten baril[let],
tonnelet; hoppa i galen ~ fig. se fourvoyer,
se tromper d’adresse*, F se blouser, F se gourer

2 tunna1 itr; av se följ. -s^ itr dep; ~ av
s’amincir, s’éclaircir, se raréfier, se faire plus rare,
s’épuiser, diminuer, magra maigrir, dépérir

tunn||band cercle, cerceau äv. leksak -bindare
tonnelier -binderi tonnellerie*

tunn||bottnad a à fond mince; om skodon à semelle*
mince -bröd pain [d’orge*] en feuilles* minces
tunn[el -eln -lar tunnel, [passage] souterrain

-bana chemin de fer souterrain, métro

-sprängning percement d’un tunnel

tunn||flytande a fluide, liquide; göra ~ fluidifier

-het minceur*, peu d’épaisseur*; maigreur*;
finesse*, ténuité*; rareté* [des cheveux]; om
vätska fluidité*; om luft raréfaction* -klädd a
légèrement vêtu, peu couvert

tunnland -et - arpent [de terre*], demi-hectare

tunn||prov vetensk. plaque* mince -rå[n] oublie*

-skalig a à l’écaillé* (la coqu[ill]e) mince -slipa
tr amincir -sliten a élimé, F rapé jfr sliten
tunnstav douve*

tunnsådd a clairsemé äv. fig.

tunn||säck sac de la contenance d’un tonneau

-tais adv par tonneaux
tunntarm anat. intestin grêle

tunn||valv voûte* en [plein] cintre -vis = -iaZs

tunnväggig a à parois* minces
tupé -[e]n -er Mriugg toupet

tupp -en -ar coq; fig. i sång chat [à la gorge]
-f]äder plume* de coq, i hatt etc. äv. couteau

-fjät petite enjambée -fäktning combat de coqs

-kam crête* de coq; bot. äv. amarante*,
célo-sie*, passe-velours -kyckling jeune coq, poulet,
F coquelet; fig. blanc-bec, béjaune -lur, ta sig
en faire un petit somme -spatt vet. éparvin sec

1 tur -en O bonne fortune, [bonne] chance, F
veine*; det ger cela porte bonheur, c’est une
mascotte (un porte-bonheur); ha med sig
avoir de la chance (veine), F être chançard
[[mindre brukligt]] mindre brukligt
[[militärterm]] militärterm vt. sjöterm [[teknisk term]] teknisk term [[alternativ]] alternativ [[kan utelämnas]] kan utelämnas [[konstruktion el. uttal]] konstruktion el. uttal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:11:54 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfr1964/0957.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free