Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti Filosofien liade ramistiska lärorna länge blifvit
upprätthållna genom Johan Skytte och Laurentius
Paulinus , af hvilka den ena var IJppsaJa kansler, den
andra dess erkebiskop. De dogo båda inom två
års tid; hvarefter aristoteliska filosofien åter gjorde sig
allmänt gällande, redan förut försvarad af Rudbeck,
Gyllenstolpe och af den nya erkebiskopen Lenteus.
Grekiska och Hebreiska språken blefvo genom de
nya gymnasierna mera allmänt kända, och det var ej
sällsynt alt vid dessa läroverk få se och höra lal och
skaldestycken på det förstnämnde tungomålet.
Latinet var och måste vara skolornas första och
förnämsta undervisningsämne; det första, ty alla
läroböcker i andra ämnen voro på detsamma författade;
det förnämsta, ty utan detsamma kunde man ej röra
sig i hvarken kyrkans, vettenskapernas eller statens
verld, emedan de vigtigaste afhandlingar j alla dessa
vägar fördes på nämnde tungomål. Likväl hade Sverge
på detsamma inga utmärktare hvarken talare och
skalder.
Modersmålet var uppfylldl af en mängd
främmande ord, införda dels at främlingarnas beqväinlighet, dels
af nödtvång: ty man hade ännu ej lärt sig finna egna
ord och uttryck för den mängd nya begrepp, som
den brådväxande vettenskapliga bildningen medförde.
Det var förmodligen derlöre, som de fleste häldre
begagnade det redan upparbetade latinet. Likväl
spordes ett tämligen allmänt nit för modersmålet. Axel
Oxenstjerna belallte sin son nyltja det mot främmande
sändebud, så framt dessa ville begagna sina enskilda
språk i stället för det gemensamma latinet. Jakob de
la Gardie lät uppsätta ett förslag till svenska
benämningar för hela bcrgsveltenskapen, och Kristina hade i
tankarna att för språkets odlande inrätta en svensk
a-kademi i likhet med den fransyska. Ganska många af
fäderneslandets lärda ifrade för modersmålets
begagnande och sökte äfven sjelfva alt. använda och uppbruka
detsamma; men vanligtvis utan framgång, till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
