- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 10. Drottning Kristina. Afd. 2 /
174

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uppretad af både den ena och andra predikanteii \
tillät sig allehanda våldsamheter, skällsord, stenkastningar
m. m. mot de hatade utlänningarna, så högre som
lägre ; hvilket sluteligen gick så långt, att några bland
dessa icke tordes utan skyddsvakt visa sig på gatan.
Troligen var det för att undvika detta
Stockholms-boarnas missnöje, som Kristina tillbragte sista lialfåret
i Uppsala.

Allmogen, utan kännedom af verkliga
förhållandet, hörde sorlet af de högre ståndens missnöje och
sorlade efter, mången gång utan att rätt veta hvarföre.
En sak, och den ganska vigtig, hade likväl så väl
genom riksmötena som dagliga erfarenheten blifvit för dem
både tydlig och kännbar; och denna var det hotande
adelsväldet. Mot detta stånd, mer än mot
drottningen, blef derföre böndernas missnöje fortfarande
rik-tadt. På nugot hvart ställe, serdeles i Småland, Nerke
och Dalarna, hörde man den gamla bondehotelsen, att
ihjelslå all adel. Detta sistnämnde yttrande fälldes,
e-huru under dryckenskap, likväl af en, som till och med
varit ståndets taleman vid någon riksdag. Upproret
utbröt sluteligen i Nerke, der många hundrade bönder
samlades och under vapengny, hotelser och
våldsamheter började tåga omkring samt utfärda budkaflar till
de andra landskaperna. De valde till och med en
e-gen konung. Denne lät bära morgonstjernan såsom
spira framför sig i tåget och utnämnde andra bönder
bland sina anhängare till riksdrots, riksmarsk och
rikskansler. Hopen ämnade först hemsöka landshöfdingarna
och sedan rikets råd och adeln, efter hvilkas utrotande
de hoppades komma i åtnjutande af den sanna
friheten. Sverges lycka var, att uti hela svärmen fanns
ingen man af högre anseende eller större förmåga.
Bondehoparna blefvo derföre genom den tillkallade vapenstyrkan
lätt och hastigt förskingrade eller nedhuggna. Upproret
qväfdes i sin början, och Sverge räddades från
eländet af ett inbördes krig. Anförarne blefvo allvarligen
bestraffade. Många afrällades nere uti Nerke; men den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/10/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free