Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
underordnade tjenstemän, som i hvarje väg till användande
förefunnos. Måhända ock, att samma hans misstroende
bviskade om svårigheten att få några bättre och pålitligare
i stället.
Konungen visade nästan ingen böjelse för det vackra
könet. En sägen är, att den sedermera ryktbare
borgmästaren Aulaewill skulle hafva varit son af Karl den
elfte och en vacker mångelske-flicka i Stockholm, vid
namn Anna Karkman 1). Ryktet har föga trovärdighet. En
annan sägen påstår, att han under skånska fälttågen haft
en dylik förbindelse med Öllegård Nissenius, dotter af
prosten i Ljungby, samma ställe der Karl vanligen tillbragte
vintrarna. Säkert är, att bemälte Öllegård gjorde sig
sedermera känd för ett mindre stadgadt uppförande, och att
konungen gaf hennes far betydliga fördelar och upphöjde
hennes bröder i adligt stånd, och detta utan någon deras
synliga eller synnerliga förtjenst. Andra frikalla dock Karl
på det bestämdaste också från denna beskyllning och
omtala, huru han med ädel harm snäste bort Axel Wacht-
meister, när denne en gång sökte locka honom på sådana
afvägar. Ett tredje, knappt hörbart rykte framhviskas, att
han år 1681 förälskat sig i något ungt fruntimmer vid
Hedvig Eleonoras hof. Men äfven detta sqvaller saknar all
bekräftelse, och har icke ens förmått angifva namnet på
sitt föremål. De flesta och pålitligaste författare frikalla
konungen enstämmigt från alla utsväfningar, alla
förseelser i denna väg och omtala stundom med en slags
förvåning den likgilltighet, den köld, han visade för
qvinnokö-net 2).
4) Barfods märkvärdigheter rörande skånska adeln
sid. 332 kallar henne Krackman. Då man besinnar, att
Karl redan i April 4676 lemnade Stockholm och ej dit
återvändo förr än 4 680, inser man vid närmare granskning,
att Barfods berättelse är åtminstone i några punkter
oriktig, och i det hela osannolik.
2) Se 15. 47.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
