- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 21. Karl den tolftes historia. H. 1. Karl den tolftes ungdoms- och fredsår, hans första krigsår samt afsättnings-fejden mot konung August /
42

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sträckte sig äfven till statsärenderna. Ofta blefvo
vigtiga företag ställda i verket, utan att någon menniska
derom förut velat ett enda ord.

Detta sammanhängde med en annan bjert
framträdande egenskap; nämligen en sjelfrådighet, som gick
till lika förvånande höjd. Redan i Februari 1698 ville
han sällan höra andras råd eller afstå frän fattade
föresatser. De, som envisades med föreställningar,
blefvo snästa. Man ville till och med märka, att när
någon rådt honom till en sak, gjorde han just
motsatsen. Detta gick så långt, att när menniskor med fin
beräkning önskade, att han måtte gå till höger, rådde
de honom att gå till venster [1]. Hvad var orsaken?
Dels misstänksamhet, dels sjelfrådighet, båda ärfda och
inlärda af fadren och utbildade genom aktgifvandet på
lycksökarne kring tronen, både fadrens och sonens; —
dels den sextonårige ynglingens bemödande att visa
sig som en konung, en man, den der kunde sjelf fatta
sitt beslut och verkställa det. Derföre ville han nästan
göra allting ensam och grep i början med serdeles
ifver i regeringsärenderna. Han var också mycket
ömtålig om kunglighetens majestät; och den aflidne fadren
började kallas divus [2]; i fordna tiden en smickrande
benämning på aflidna romerska kejsarne [3]. Man
påstod, att det var Piper, som stärkte konungens
envåldstankar och lärde honom att mot så väl
undersåtare som utlänningar alltid taga sin person i
säkerhet [4].

Envåldsgrundsatserna lågo dock hos Karl både i
ärfdt blod, eget lynne och erhållen uppfostran. Dels


[1] Fr. ministerbref d. 3 Febr. 1700, d. 29 Jan. och d.
19 Mars 1698.

Säfstah. Ark. Gripenh. br. till K. Bonde.

Danska ministerbr. d. 2 Nov. 1698.
[2] Förgudad eller upptagen i gudarnes antal.
[3] Fr. ministerbr. 1698.
[4] Fr. ministerbr. L’etat present de Suede 1718.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/21/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free