Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så ungefär var det ock med frågan om förbund
med Frankrike, hvilket Oxenstierna alltid motarbetade,
men Karl den tolfte eftersträfvade, i trots af fadrens
varningar mot de fransyska magarne. I anledning
häraf föreföll i rådet en ganska allvarsam ordvexling.
Oxenstierna, sedan han fåfängt talat emot Frankrike,
sade slutligen: mitt samvete har tvungit mig, atl göra
eders maj:t dessa motföreställningar. Karl genmälle:
men jag har ju sagt eder min vilja, — och att det
är jag, som afslutar förbundet. Oxenstierna ville
svara; men konungen befallte honom tiga. Man
berättar, att när sedermera förbundet, sådant det var,
blifvit afslutadt, hoppade konungen af glädje; och, som
några trodde, icke så mycket för förbundets skull,
utan fastmer deröfver, att han sålunda fått nedsätta
Oxenstierna.
Den afgörande brytningen skedde i Maj 1698.
Länge missnöjd med Piper, som nu mera började
blanda sig äfven i utländska angelägenheter, beslöt
Oxenstierna att med ett djerft tilltag söka befria sig från
denne medtäflare. Han sade derföre en dag till
konungen: jag ber eders maj:t förbjuda andra obehöriga
personer blanda sig i de utrikes ärenderna.
Konungen af Frankrike tillåter aldrig något sådant, och jag
vet eders maj:t följer gerna dess exempel. Karl
svarade: det är nog sannt; men också jag är enväldig
herrskare och regerar så, som det mig behagar.
Oxenstierna: men emedan jag blifvit satt i spetsen för
utrikes angelägenheterna, är jag af pligt och samvete
förbunden att åt eders maj:t, liksom åt dess
högstsalige herr fader, öppet utsäga, hvad jag anser lända till
dess tjenst. Karl: ni får ju också fritt säga mig edra
tankar. Men sedan jag hört dem, är det jag, som
fattar beslutet, såsom jag för godt finner.
Oxenstierna: jäg återkommer till milt förra tal. Det uppstår
mycken villervalla, om obefogade personer få blanda
sig i nämnde ärender. Karl: men hvilken är det då,
som inblandar sig deri? Oxenstierna, efter någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
