Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tåga Weichseln nedefter för alt undsätta Thorn. Men
anförarne voro oeniga, serdeles polackarne. August
kallade derföre till sig Lubomirski och Wiecnowiecki.
hvarvid han och biskop Zaluski uppmanade dem till
enighet och kraftfulla beslöt. Efter mycken möda
lyckades man öfvertala Lubomirski att bifalla till tåget.
Men, redan vintren förut hade Karl låtit bland polska
kronhären utdela penningar och, som man «äger,
mutat Lubomirski med 50,000 riksdaler. Sistnämnde herre
var ock missnöjd öfver det förtroende, August visade
Wiecnowiecki, och hade derföre öppnat hemliga
stäm-plingar med Radziejowski. Han lofvade nu visserligen
alt tåga till Thorns undsättning; men förklarade, att
han icke ämnade gå på samma sida om Weichseln
som lithaueroe; emedan, sade han. dessa troppar vore
så oordentliga, att han ej ville bära ansvaret för
deras plundringar. Det blef derföre afgjordt, att
polac-karne borde gå på ena och lithauerna på andra sidan
om floden. Men när detta skulle verkställas,
förklarade Lubomirski, att han ville för sig behålla den sida
af Weichseln, som förut var ämnad åt Wiecnowiecki.
Genom detta och andra svepskäl fördröjde han tåget
och blef till och med stående overksam. Med tårar
bad honom biskop Zaluski betänka fäderneslandets nöd
och rycka fram emot fienden; men fåfängt.
Lubomir-skis åsigter hade ock mycket medhåll inom sjelfva
kronohären; ty många sinnen voro dels vunna genom
svenska penningar, dels skrämda af svenska hotelser.
Karl hade nämligen tillkänuagifvit, att så framt polska
kronohären uppträdde till försvar för August, skulle
Karl låta svcnskarne behandla hela Polen såsom
fiendt-ligt land. Följden blef, att Lubomirski och kronohären
ingenting uträttade, utan förblefvo overksamma
åskådare af Thorns belägring och fall. — Nu återstodo
Wiecnowiecki med lithauerna och Steinau med
sach-sarna. Wiecnowiecki föreslog, att de skulle
gemensamt tåga emot svenskarna. Men Steinau förklarade,
all han kände lithauerna; och alt dessa väl kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
