Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tanke har visserligen jemnte oförvägenheten legal tili
grund für riet krigssätt, Karl den tolfle füljiie; och
hvars ändamålsenlighet ädagalades genom den lyckliga
ntgängen af nio fälttåg efter hvarandra. Det tionde,
del till Ukrän, misslyckades. Det var också
ojemnför-Jigt djerfvare än något bland de förra, och Karl blef
tillika under detsamma helt och hållet öfvergifven af
den lycka, hvilkeu fornt på det mest underbara sätt
gynnat alla hans löretag.
Efler slaget vid Pultava var konungen ej längre
blind för nyttan af en försigtigare krigskonst. Under
fälttåget i Pommern 1715, fick han att strida mot
iu-öfrade och modiga troppar, nämligen preussare,
sach-sare och danskar. Frän det förra djerfva fram-och
till-bakatågaudet öfvergick han då till dess motsats, och
drog nämligen snart sina troppar tillbaka inoin
Stralsunds murar.
Anmärkom sluteligcn några andra egenheter i
krigs-sättet! En deribland är hans redan påpekade ofta
balf-årslånga overksamhet i vinlerqvartereu 1701. 1703,
170-1 och 1705. hvilken man liknat vid björnens dvala
och nordens långa vintersömn. Sedermera inträdde eu
motsatt och betänkligare besynnerlighet; nämligen den,
att för sina rörelser välja just den allra-kallaste
årstiden, såsom konungen gjorde åren 1706. 1708, 1709,
1716 och 1718; ett krigssätt, som kostat många
tusende svenskars lif, och som torde blott kunna förklaras
som en följd af Karls brinnande lust att besegra de
svårigheter, ingen annan vågade ens möta. En tredje
besynnerlighet var, att han efter fälttåget 1700 aldrig
i egen person uppträdde för att befria svenska af
fienden intagna länder, t. ex. LifTland, Estland, Finnland
eller Bremen, utan förnämligast för att angripa
grannstaternas tillhörigheter Polen, Severien, Ukrän och
Norrge. Dervid är ej mindst märkvärdigt, att han efter 1709
aldrig sjelf med vapen i hand nppträdde emot ryssarna, ’)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
