Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
samt i Köpenhamn. De klokare trodde ej på hans
löften; de redlige hatade honom; hans fordna smickrare
öfvergåfvo honom; ingen trofast vän fanns, som kunde
råda och hjelpa honom; och allt större växte upproret.
Slutligen tog han ett förtvifladt steg. Tjugu stora väl
utrustade skepp lågo vid Köpenhamn. Kristian hade
kunnat länge och väl försvara sig och staden med dem.
Han beslöt begagna dem till flykt. Alla dyrbarheter,
ban kunde hopskrapa, till och med de förgyllda kloten
på tornspetsarna, fördes dit. Sigbrit, som nu icke mera
tordes visa sig för det uppretade folket, blef äfven
nedburen uti en kista och satt ibland de andra
skatterna. Sjelf, med sin gemål, sina barn och några få
trogna tjenare, begaf ban sig äfven ombord, och
hissade segel den 20 April 1523. Då han såg sin
hufvudstad småningom försvinna bakom synkretsen, utbröt
hans smärta våldsamt och han var utom sig af sorg
och förtviflan. Det var då, som Sigbrit, hvilken
krupit fram ur siu kista, böd till att trösta honom
dermed, alt, om han ej längre fick vara konung i
Danmark, så kunde han dock blifva borgmästare i
Amsterdam. Han ämnade sig nemligen till Holland, för
att få hjelp af kejsar Karl. En häftig storm skingrade
hans skepp; ändteligen ankom han dock lyckligen till
Antverpen i Holland.
Så slutade denne konung sin regering, fegt och
föraktligt, liksom han regerat öfverdådigt och grymt.
De goda inrättningar, han med våld och trolöshet velat
införa, förföllo straxt. Fredrik, som nu blef tagen till
konung, måste för adelns och presternas skull upphäfva
Kristians nya och förträffliga lagbok; ja hon brändes
till och med såsom skadlig och stridande mot goda
seder. Bönderna blefvo åter lifegna och slafvar;
herrarna fingo tillbaka sin fordna magt öfver dem, för
hvilken frihet, säger den danska författaren Hvitfeld,
denne konungs minne bör vara heligt och oförgätligt
för oss och våra efterkommande. Så blef danska folket
qvarhållit uti slafveri och ett föraktligt tillstånd ända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
