- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
51

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

51

TJUGONDE KAPITLET.

GUSTAF WASA BLIFVER KONUNG.

Emedlertid hade allting varit i största oreda uti
landet. Nästan inga biskopar, inga rådsherrar funnos.
Helt nyss, nemligen förra hösten 1522, hade genom
Gustafs försorg nya biskopar blifvit tillsatte, nemligen
Mäster Knut i Uppsala eller Gustaf Trolle, Magnus
Sommar i Strengnäs efter Beldenack, Harald Strömfelt
i Skara efter Slaghök, och Peder Sunnanväder i
Westerås efter den nyss aflidne Otto Svinhufvud. Alla
dessa blefvo sedan mycket ryktbara under Gustafs
regering. Äfven rådet blef under den påföljande
riksdagen uti Strengnäs förökadt med nya ledamöter.

Som nu nästan hela riket var befriadt, och föga
återstod att mot yttre fiender göra, så tyckte Gustaf
det vara tid alt företaga, hvad till rikets inre
förvaltning hörde. Han sammankallade derföre ständerna till
en allmän riksdag uti Strengnäs i början af Juni
månad. Den första och angelägnaste frågan blef den, om
konungavalet; dock var den ej svår att afgöra. Om
ock högmod och afund mot Gustaf gäste hos Ture
Jönsson R.OOS och några andra af gamla adeln, så
tordes de ej visa det, af fruktan för folket, som nästan
tillbad den unga hjelten; ej heller fanns någon, som
med honom kunde jemnföras, hvarken till förtjenster
mot fäderneslandet, eller till skicklighet att detsamma
styra. Mäster Knut uppstod för den församlade
menigheten, och höll ett långt tal på latin, beskrifvande
med många och vidlyftiga ord tyrannens grymhet,
danskarnas svek, Sverges nöd och behof af konung; vände
slutligen talet på Gustaf Eriksson, beskrifvande hans
förtjenster och dygder, och föreslog honom till konung.
Mäster Knut tystnade och satte sig ned. Allmänheten,
som ej förstod ett ord af det främmande språket,
begrep dock, att den vördige fadren nu talat ut, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free