Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ondt än godt; ty det vore illa, om vi så beskyddades
och försvarades, ali riket deröfver komme i obestånd.
Vi vilja häldre laga vår tid, huru vi kunna. Riket
begynner nu ali i alla slycker komma sig väl fore,
så att inlet annat än godt är alt förvänta. Men alt
nu vedersaka konung Guslaf och kora sig en annan
herre, det kan ett barn, än mera gammalt folk,
begripa, huru det skulle bekomma riket. Desslikes alt
utlösa konungen för allt det, han riket påkostat,
blifver oss besvärligt, ja omöjligt. Det är ock att
förmoda, alt Sverges hätska fiender, de der alltid slålt
efter vår ofärd, skola icke lemna oss länge i fred,
derest vi låta konung Gustaf draga bort ifrån oss.
När biskopen slutat detta tal, steg hela menigheten och
en stor del af adeln upp, tackade honom, att han så
visligen företagit saken, och var det då de flestas vilja,
alt de ingalunda skulle lata konungen fara.
Just i denna vändningen stodo flere af de
förnämsta bland adeln och borgerskapet upp och begärde, att
medan de nu vore alle tillsammans, de skulle få höra
en grundelig disputats om den så kallade nya läran; så
kunde hvar och en sjelf förstå, på hvilkens sida
sanningen vore. Detta förslag behagade de flesta; de
började ropa derpå, de påfviska till ringa gamman. Då
måste återigen fram de gamla stridskämparna Olaus
Petri och Peder Gallé. Det blef först emellan dem
en stor tvist, på livad språk samtalet skulle ske. Peder
ville på latin, Olaus på svenska. Så började de också
sitt samtal; men bönderna begynte snart ropa på
Gallen, att han skulle tala svenska, på det de måtte
förstå, hvad som sades; och blef han sålunda tvungen att
nyttja modersmålet. De tvistande fortforo intill sena
qvällen, och ingendera ville erkänna sig öfvervunnen;
men många bland åhörarne, som gått dit med full tro
på påfveläran, gingo derifrån tvekande, om icke
fullkomligt omvända.
Tredje dagen samlades ständerna åter; men rådet
och ridderskapet ville ej heller nu någonting företaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
