- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
193

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

193

ga. Likt fadren var ban häftig och misstänksam; likt
modren nyckfull, omhytlig, stundom mjeltsjuk; dertill
älskare af nöjen, och slösare. Eriks bollar blifva en
gång han& gunstlingars gulläpplen, sade Gustaf, då
Erik mycket roade sig med bollspel Konungen
öfverflyttade så mycket lättare missnöjet med modren på
sonen. Johan deremot, barn af den älskade Margareta
och henne lik, fick fadrens hela kärlek och förtroende.
Erik märkte snart delta förhällande, och hans sinne
förbittrades både mot fader och broder. Det säges
äfven, att Johans slägtingar hemligt underblåst
missförståndet i hopp, att den uppretade fadern skulle
utestänga Erik och nämna Johan till sin efterträdare.
Delta skedde väl icke, men den gamles partiskhet lade dock
första grunden till det brodrahat, som sedan gjorde
Erik till t\rann och Johan till brodermördare.

Vid slutet af ry-ka kriget öfverlemnade konungen
bela Finland åt Johan, att enligt Gustafs testamente
derstädes styra och hafva silt fursteliga säte. Tillika
började det underhandlas om ett giftermål mellan en
pålsk prinsessa och Johan, genom hvilket alli dennes
anseende steg mycket. Erik, afundsjuk häröfver,
önskade också äga land att styra. Han erhöll Kalmar
med dess län, måste likväl, innan han fick tillträda det,
gifva sin försigtiga fader en utförlig och edelig
försäkran, att ingenting derstädes mot honom företaga. Vid
den tiden Erik skulle fara dit ned, hände det sig, att
ban under någon lek i slottssalen i Stockholm gjorde
ett högt språng, och dervid stötte hufvudet ganska hårdt
mot en ljuskrona. Man tyckte sig finna, att de anfall
af besynnerlighet och nästan vansinne, hvilka man
förut, fastän sällan förmärkt, blefvo efter denna olyckliga
stöt både tätare och våldsammare.

Nedkommen till Kalmar, började Erik att
derstädes hålla ett lysande och lustigt hof. Många,
förutseende den gamle herrens snara död, skyndade att ställa
sig in hos den blifvande nya. De smickrade hans
stolt-Fryxells Ber. III. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free