- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 3. Innehållande Lutterska tiden. Afd. 1. Gustaf I och Erik XIV /
225

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använda dem, då det behöfdes. Det är svårt att säga,
huru härmed förhöll sig; ty om Johan förehaft något
förräderi, så var han nog slug att dölja spåren deraf;
men det stora penningelånet, han just vid krigets
utbrytande lemnade Sverges fiende, och det giftermål,
han tvertemot Eriks befallning ingick, gifva stor
anledning att tro, det Eriks misstankar ej voro ogrundade.

Snart visade Johan uppenbart, hvad han förde i
skölden. Han fick veta, att Erik ämnade allvarligt
beifra och bestraffa hans uppförande. Då finnarna vid
Hindersmässan voro samlade uti Åbo, höll han derföre
till dem ett vidlyftigt och häftigt tal mot sin bror,
görande denne de svåraste beskyllningar, de flesta alldeles
osanna, t. ex., att Erik friat och fått korgen af
Katrina, derföre vore han henne och hertig Johan så
gramse: att Erik ej hade någon rättighet till Liffland,
som tillhörde konungen af Pålen; att Erik föraktade
de erfarna herrarna, och rådförde sig endast med
sotare- och skräddare-pojkar; att ryssarna nästa
sommar skulle göra ett blodigt infall i Finland, emedan
Erik onödigtvis retat dem; att Erik hade ådragit sig
så många fiender, att han hvarken kunde försvara sig
sjelf eller finnarne. Derföre
, fortfor hertigen, har jag
sökt ett mägtigt giftermål i Pålen, att jag skulle
förmå hjelpa mitt olyckliga fädernesland. Slutligen bad
han de redliga finnarna göra honom ett godt bistånd
emot Eriks orättvisa och öfvervåld. Det skulle lända
till allas deras välfärd
. Finnarna, som trodde
konungasonens ord, ropade högt ja till hans begäran, svuro
honom ny trohetsed, samt beseglade densamma med ett
öppet bref. Ifrån denna stund beredde han sig på
motstånd. Åbo slott befästades; soldater och lifsmedel
anskaffades; hjelp begärdes af Pålen, och folket retades
på allt sätt mot Erik. För att öka antalet på sina
anhängare och deras mod, brukade Johan äfven åtskillig
list. Uti hans hof var en son af Svante Sture,
benämnd Erik. Då misshälligheterna mellan konungen
och hertigen tilltogo, skref grefve Svante till denna sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:30:15 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/3/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free