Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
son, att han skulle resa hem ur hertigens tjenst.
Brefvet kom i Johans hand, som bröt, läste och undanhöll
det. Då ban likväl misstänkte Sturen för hemlig
böjelse att vilja öfvergå till Sverge, lät han noga bevaka
alla hans steg, så att denne blef tvungen mot sin vilja
stanna qvar på Abo slott, ända till det blef eröfradt.
Erik såg nu, hvad han hade alt vänta, och beslöt
möta våld med våld. Öfverallt sökles efter vittnen
emot Johan. Flere hans tjenare fängslades i Sverge,
anklagades af Göran Persson och förhördes, ofta med
pinliga medel. En ung man bland dem, benämnd
Johan Bertilson Hästsko, marterades länge, och bekände
slutligen, att hertig Johan hade för afsigt att sälta
Erik från regeringen. Den 1 Juni sammankallades
ständerna till Stockholm. Der anklagade Erik sjelf sin
broder. Saken var klar. Johan dömdes, att såsom
riksförrädare mista lif oeh gods, så framt, ej konung
Erik af synnerlig gunst och nåde ville honom häruti
någon skoning bevisa. Samma dom fälldes också
öfver hans anhängare. De, som redan voro fängslade,
fördes ut på Södermalm och afrättades. Då den unge
Johan Hästsko utleddes, begynte ban öfverljudt ropa,
att han vittnat falskt emot hertigen. Be grufliga
plågorna hade dertill tvingat honom. Det hjelpte ej,
Han blef afrättad och steglad med de öfriga.
Så snart ständernas dom var underskrifven, sändes
o ’
Hogenskild Bjelke med densamma till Aho. Honom
följde Anders Sigfridsson Rålamb och Jakob Henriksson
Hästsko med en betydlig krigsmagt. Herr Hogenskild
erbjöd då på konungens vägnar, att om hertigen utan
motstånd ville gifva sig, skulle han få behålla lifvet,
men gå i ett evigt fängelse. Johan valde, att försvara
sig och gjorde det tappert. Belägringen varade två
månader, men den 12 Augusti måste ändteligen slottet
uppgifvas. Johan hade begärt undsättning från Pålen
och Preussen. På det sednare stället utrustades också
en (lotta, men dermed gick för långsamt. Då skeppen
skulle ullöpa, kom bud, att Johan redan var tagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
