Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Österrikiska ministern skref ’): for alt locka
svenskarna till krig utsprider man, att rysska
soldaterna icke förstå kommando-orden; alt deras värjor
äro af träd; alt rysska tropparnas tillstånd i
öslan-hafsländerna är eländigt; att besättningarna i Revel,
Riga m. m. beslå blott af kalmucker och tartarer, ö. s. v.
Casteja sjelf anförde flere bevis på svenskarnas
upphetsade sinnesstämning. Danska sändebudet Lynar
beskref, huruledes många för att tillkännagifva sin
krigs-lystnad sökte i klädernas form och färg likna Karl
den tolfle. Ett annat danskt sändebud Ehrenschiold
beskref förhållandet med följande ord Gyllenborg
och krigspartiet understödjas af alla, som hafva
ingenting alt förlora, d. v. s. af flertalet inom adeln.
Sådana personer ådagalägga större oregerlighel och
dumdristighet 3j än någonsin. Regeringen vet ej rätt,
huru den skall leda ärenderna för alt hindra alla
förhastade åtgerder och för all skydda Sverges
framtid mot raseriet hos dessa svärmande hopar, som äro
af hämndlystnad alldeles förblindade, och genom både
inhemska och utländska slämplare uppretade. Vid ett
annat tillfälle skref samme Ehrenschiold 4): man har
aldrig sett hos svenskarna en sådan förbittring mot
grannen i öster. De besinna ej, att England och
Holland måste för handelns skull understödja Rysslands
fortfarande besittning af östanhafs-länderna. Sådant
oakladt, inbillar sig krigspartiet kunna återtaga dessa
fordna besittningar ; men leken torde sluta så, att
svenskarna i stället förlora äfven Finnland. 1 alldeles
samma anda men med utförligare ord beskrifves
förhållandet af mecklenburgska sändebudet Köppen. En
svindel, sade han, har bemägtigat sig Stockholms ung-
’) Den 22 Aug. 1730. Jl"r. Bergsbammar. T. G. Bielkes
brefvexling våren 1738.
5) Den 7 Dec. 1736.
3) Ungestüm und Tollkühnheit.
*) Den 4 Nov. 1737.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
