- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 46, Adolf Fredriks regering. H. 8. Öfversigt af Sverges inre tillstånd och samhälls-utveckling under Frihets-tiden /
27

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tillfällen, rtfcte väl. ständerna tillbakavisa sådana
aflgpråk, dock utan serdeles framgång. Det var i
synnerhet från och med 1738 års riksdag, som
dessa förhållanden utbildade sig. Utskottets
inflytande blef visserligen ofta missbrukadt, och ju större
magt det hade, för desto flere och farligare
mut-ningsförsök blefvo dess medlemmar utsatta. Men
å andra sidan får ej nekas, att det i enlighet med
sin bestämmelse gifvit kraft ock enhet åt de
splittrade ståndens åtgerder.

Riksrådet var den tredje myndighet, af
hvil-ken enligt regeringsformen svenska folket lät sig
representeras. Fordom hade rådet stått mellan
konungen och undersåtarne med åliggande att, när
så behöfdes, tala för och till båda, och att mot än
den ene än de andra bevaka rikets, det helas, bästa,
hvarföre det ock vanligen kallades rikets råd. Karl
den elfte tillintetgjorde 1680 denna riksrådens
rättighet och skyldighet och förvandlade dem till
konungens enskilda rådgifvare, af honom blott, när han
så ville, rådfrågade, och i allo af honom ensam
beroende, för honom ensam ansvarige; hvarföre de
ock derefter skulle kallas kongliga råd.
Regeringsformen af 1719 återgaf dessa herrar deras förra
namn, men icke magt. De blefvo visserligen icke,
såsom nyss förut, blott konungens enskilda
rådgifvare; utan fingo nu å hela folkets vägnar deltaga
med honom i styrelsen och kunde t. o. m. honom
öfverrösta. Men å andra sidan blefvo de nedsatta
till ständernas ombud, för dem ansvariga och af
dem beroende. Ständerna hade i det närmaste magt
att dem både till- och i synnerhet afsätta. Rådet
måste följa de föreskrifter, ständerna eller Hemliga
Utskottet gifvit, och blefvo formligen skrapade, om
man tyckte, att de ej hade inför konungen nog
kraftigt försvarat lagens bud och ständernas, sina
principalers, rättigheter.J).

Vi hafva i korthet beskrifvit det sätt, hvar-

’) 33. 6—14. 38. 69.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/46/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free