Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mest liknade Johan III, tyckes ej hafva fallit honom
in. Då de storpolitiska planerna började hos honom
vakna vid tiden närmast före 1778 års riksdag, älskade
han mest att låta sig förlikna vid Gustaf Adolf, efter
hvilken han äfven lät uppkalla sin äldste son. Med
drottning Kristina ville han äfven räkna
själsfränd-skap och tvifvelsuta.il med vida större skäl. Under
den följande brytningstiden älskade han att jämföra
sig med Karl X Gustaf och drömde om
återupptagandet af dennes planer, såväl mot Polen som mot
Danmark. För Karl XI, den store riksliushållaren, hade
han i grunden afsmak och gaf uttryck däråt; men i
sitt envåldssträfvande kunde han emellertid ej undgå
att finna likhet med dennes, och vid 1789 års
riksdag, då han omgaf sig med ofrälse och bekämpade
adeln, föll honom äfven denna likhet i ögonen. Under
finska kriget ville han gerna likna Karl XII,
åtminstone genom att uppmuntra halsbrytande och
öfver-dådiga företag, ehuru han visserligen fann sig sakna
dennes fysiska mod och ej var danad till härförare.
Inbillningens flygt i konungahistorien är sålunda ett
betecknande och i viss mån bestämmande drag uti
Gustaf III:s själsutveckling.
Hans moders sjelfviska, hårda och stolta sinnelag
utgjorde liksom det innersta af hans väsen; i detta
grundade sig hans sjelfföfvållade afvoghetsställning till
sina närmaste anhöriga, hans ränkspel äfven med sina
gunstlingar och hans ofta samvetslösa beteende mot
sitt folk. Men däromkring göt sig som ett mildrande
hölje af faderns vekhet och saktmod, yttraiide sig,
stundom teatraliskt, i böjelsen att förlåta, att visa
ädelmod och att i sjelfva onåden inlägga något
mildrande. Därtill kommo inflytelserna af hans
uppfostrare, synnerligen Tessin och Karl Scheffer, saint
af den franska skönliteraturen och upplysningsfilosofien.
Därur uppblomstrade goda föresatser och syften, som
utmärka det första skedet af hans regentbana. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
