- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 8. Drottning Kristinas förmyndare. Afd. 2 /
93

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bref till riksråden visa dessa tänkesätt tydligt;
han talar om riket, dess inkomster och tillhörigheter,
nära nog som vore det adelns enskilda arf och
egendom. Ordalagen vårt rike, våra tullar, våra
skulder m. m., hvilka der ofta förekomma, hafva i
brefskrifvarnes anda ej den nu vanliga bemärkelsen af
alla ständernas gemensamma fädernesland, tullar,
skatter, utan betyda snarare de mägtiga slägternas
gemensamma tillhörighet, föremålet för deras gemensamma
omsorger och vård. De andra, de lägre stånden
der-emot betraktades nästan som adelns underhafvande
eller som dess myndlingar. För nu gängse begrepp
äro dessa åsigter motbjudande, orimliga; de mötte
äfven då ovilja; dock ännu icke så serdeles, ty de lågo
närmare tidsandan och vanan. Men det för alla tider
orätta i grundsatsen mildrades, ja nästan helt och
hållet försvann i utförandet; ty Oxenstjerna och hans
vänner ville i allmänhet behandla dessa de lägre
stånden visserligen som omyndiga, men dock som älskade
bröder, hvilka det ålåg den äldre brödren, adeln, att
bemöta med godhet, förstånd och rättvisa l). Det var
kanske just medvetandet af dessa ädla tänkesätt, som
gjorde, att Oxenstjerna sedermera så förifrades, när de
ofrälse stånden uppreste sig mot denna adelns
uteslutande företrädesrätt.

Af många yttranden visar s g, att Axel
Oxenstjerna hyste benägenhet för republikanska
statsförfattningar, och han förklarade öppet, »det han var högst
»begärlig efter frihet.» En republik på stark
aristokratisk grund, sådan som Rom eller Venedig, uti
dessa staters vackra dagar, synes hafva varit förebilden
för hans önskningar. Ej sällan finner man honom
försvara Engelska parlamentet och Danska riksrådet i
dessas bemödanden att inskränka sina konungars magt;
och det är nästan med uttrycket sf klagan, som han
anmärker, »att Sverge icke var passande till republik.i>

x) Sc innehållet af nästa kapitel,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:10:22 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svhistfry/8/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free