Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förra delen - Industriens historiska förutsättningar och allmänna karaktär. Av professor Eli F. Heckscher - I. Historiska förutsättningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIENS HISTORISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH ALLMÄNNA KARAKTÄR
ningen blev en ganska kortvarig episod, och den nya internationella
högkonjunkturen i början av 1870-talet kom att prägla Sverige
fullt lika mycket som fallet hade varit med dess föregångare tjugu
år tidigare. Priserna stego över hela linjen, och särskilt visade
trävarupriserna en ovanligt skarp vågtopp vid år 1874. Expansionen
inskränkte sig emellertid på intet sätt till sågverksindustrien utan
visade sig också på många andra områden. »Gamla svenska
industrier, så som t. ex. textilindustrien, undergingo då stark
utveckling. Men även helt nya fabrikationsgrenar tillkommo under denna
tid. Då infalla de första uppväxtåren för cellulosaindustrien ...
Då anlades även den första cementfabriken i Lomma, den första
superfostfatfabriken vid Gäddviken utanför Stockholm och den
första skofabriken i Vänersborg. Även om dessa sistnämnda
tillverkningsgrenars egentliga utveckling faller under senare tid, tillhöra
de nu nämnda fabrikerna alltjämt de ledande företagen inom resp.
branscher. Från 1870-talet daterar sig också tillkomsten av de
sedermera inom den exporterande verkstadsindustrien så betydande
företagen Separator (rätteligen från 1883) och L. M. Ericsson.
Likaså har man att från samma tid räkna det egentliga uppsvinget
av den smidesindustri, som vunnit rykte under namnet
Eskilstuna-industrien» (E. Huss i Industriförbundets kvartsekelskrift).
Av den internationella depressionen under 1880-talet kände
Sverige mindre än de flesta länder; i början av 1890-talet visade
industrien däremot en viss tendens till stagnation. Så mycket mer
påtaglig var överensstämmelsen med den allmänna utvecklingen
därefter. Den internationella prisstegring som satte in senare under
1890-talet och fortfor till världskriget fick för Sveriges del ett
ytterligare tillskott genom tullskyddet, och den uppåtgående
tendensen var under denna förkrigstidens sista period ovanligt
utpräglad, i Sverige liksom annorstädes endast för kort tid hejdad
av kriserna 1900/02 och 1907/08. Som redan upprepade gånger
har påpekats, var det pappersmasseindustrien som för vår del kom
avgjort i första ledet, trots att den icke på något sätt kunde draga
fördel av tullskyddet utan tvärtom bidrog att betala det. Av
övriga industrier eller företag som uppkommo eller utvecklades under
denna tid må bland dem som likaledes saknade samband med
tullskyddet nämnas skeppsvarven samt Svenska Kullagerfabriken och
58 Aktiebolaget Gasaccumulator. Såsom framgår av det förut med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
