Svensk kemisk tidskrift / I. årg. / 6 (1889-1919) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:o 1 & 2 - Cleve, P. T., Berättelse öfver de senare årens forskningar inom den oorganiska kemien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svafveltrioxid. enligt Rebs (Ann. 246 p. 379 1888) bildar ren
svafvelsyreanhydrid breda genomskinliga, vid 14° 8 smältande kristaller,
som vid förvaring icke undergå någon förändring.

Polytionsyror. Såsom bekant ger svafvel flere olika syror,
som innehålla två eller flere atomer svafvel och kallas polytionsyror.
Med undantag af undersvafvelsyran, (SO₂OH)₂, stå de alla i nära
genetiskt samband med svafvelsyrligheten HSO₂OH. Genom direkt förening
af svafvel med sulfit bildas allt efter omständigheterna
undersvafvelsyrliga MSSO₂OM eller tritionsyrade salter MSO₂O.S.SO₂OM.
Tetrationsyrans natriumsalt bildas när man från 2 mol. natriumhyposulfit
medels jod aflägsnar två eqv. metall. Tetrationsyrans sammansättning
är sannolikt HS.SO₂.O.S.SO₂. OH. I den lösning som
erhålles, när svafvelväte och svafvelsyrlighet inledas i vatten, har Wackenroder
antagit tillvaron af ännu en polytionsyra pentationsyra, H₂S₅O₆,
hvilken icke kunde erhållas i rent tillstånd. Ehuruväl Levoir framstält
ett bariumsalt, hvars sammansättning motsvarade bariumpentationatets,
sökte Spring visa, att pentationsyran icke existerade utan är en
blandning af svafvel och tetrationsyra. Emellertid lyckades Lewes och
sedermera Shaw framställa både barium- och kaliumsalt af pentationsyra.
Nyligen hafva Curtius och Henkel (J. pr. Ch. 1888 p. 137) sökt visa,
att de af Lewes framstälda pentationaten endast äro sura salter af
tetrationsyra.

Å andra sidan har Debus (Chem. Soc. J. 1888 p. 278; Ann. 244 p. 76)
underkastat den s. k. Wackenroderska lösningen en mycket utförlig
och detaljerad undersökning. Denna lösning innehåller svafvel i fint
fördeladt tillstånd emulgeradt i en lösning af det förut omtalade
kolloidala svaflet samt flere olika polytionsyror. Neutraliseras lösningen
försigtigt med kali, erhåller man först kaliumsalt af tetrationsyra, sedan
af pentationsyra och slutligen ur de sista moderlutarne ett kaliumsalt,
K₂O₆S₆, som synes derivera från en ny syra, hexationsyra. Alldenstund
kali i öfverskott med pentationsyra ger svafvel och tritionsyra, är det
rådligt att i stället använda kaliumacetat.

Kaliumpentationat, K₂S₅O₆ + 3 H₂O, kristalliserar väl och kan
förvaras i torr luft, men sönderdelas deremot i fuktig luft. En 10 % lösning
kan utan märkbar förändring kokas. Efter en längre tids förvaring
afsätter den deremot svafvel och innehåller tetrationat. Karaktäristiskt
är, att saltets lösning icke grumlas af HCl men med kalilut genast ger
fällning af svafvel.

Kopparpentationat, CuS₅O₆ + 4 H₂O, bildar små, blåa prismer.

På grund af polyticinsyrornas reaktioner och förhållanden anser
Debus dem ega de ofvan uppgifna konstitutionsformlerna. Pentationsyrans
formel uppgifves i öfverensstämmelse dermed HS.S.SO₂.O.SSO₂.OH.

Som första produkt af svafvelsyrlighet och svafvelväte bildas antagligen tetrationsyra

3 SO₂ + H₂S = H₂O₆S₄;

tetrationsyran sönderdelas af svafvelväte i vatten och svafvel

H₂O₆S₄ + 5 H₂S = 6 H₂O + 9 S

svaflet adderas till ännu osönderdelad tetrationsyra, som derigenom
öfvergår till penta- och hexationsyra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>