- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / II. årg. /
100

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

I Brasilien äro de vanligaste Hevea brasiliensis, Hevea guyanensis
och Siphonia elastica, samtliga tillhörande naturliga familjen
Etiphor-biaeée. Yanligen kallas de af infödingarne »seringueiras», och de med
kautschukens tillgodogörande sysselsatta arbetarne erhålla namnet
»se-ringueros». De brasilianska träden äro höga, ofta 15 à 20 meter, och
förekomma hufvudsakligen i provinserna Para och Maranka samt
området kring Amazonfloden. I Centralamerika vinnes kautschuken nästan
uteslutande ur Castilloa elastica, äfven kalladt uleträdet, hvaraf namnet
»uleros» åt de med skörden sysselsatta arbetarne. Detta,träd växer
äfven i Peru, Columbia och Mexico samt tillhör den naturliga familjen
Morée. I Afrika finnas talrika kautschukträd. I Kongo och på
Guineakusten förekomma väldiga lianer, tillhörande familjen Apocynée; bland
öfriga vigtiga kautschukförande växter på afrikanska kontinenten
märkas Landolphia kerkii och Landolphia petersiani ete. På Madagascar
tillgodogöres kautschuk ur Yahea gummifera och Yahea speciosa och
på Réunion ur Ficus elastica. Ehuru Afrika ännu är så föga
exploa-teradt så lemnar det redan betydande mängder kautschuk, som
säkerligen med tiden skola raskt ökas och måhända inom kort intaga främsta
rummet på verldsmarknaden. I detta hänseende vilja vi särskildt
påpeka de iakttagelser, som gjorts angående förekomsten af kolossala
mängder kautschukförande träd af Stanley under hans färder genom
Afrika, och hvarom han utförligt talat i sina arbeten om Kongo och »I
det mörkaste Afrika». Asien och Australien äro äfven rika på dylika
träd. Det allmännaste är Ficus elastica af familjen Morée, i Ostindien,
på Java och australiska öarna samt Urceola elastica af familjen
Apocynée på Sumatra, Java, Borneo och Malajiska öarna. Yid
tillgodogörandet af saften ur de kautschukförande träden tillvägagår man på
väsentligen tvenne sätt. Antingen ödelägges trädet och beröfvas all
sin saft, hvilket tillvägagående dock tydligen är mycket barbariskt, eller
nöjer man sig med att genom periodvis återkommande urtappningar
genom inskärningar i de växande träden tillgodogöra saften. Den
första metoden är i Brasilien, der den förr allmänt praktiserades,
af regeringen derstädes förbjuden, så att man numera tillgodogör sig
saften genom att i träden göra transversela eller vertikala insnitt och
uppsamla den utrinnande växtsaften i små lerkärl eller kokosnötskal,,
hvilkas innehåll sedan tömmes i en större recipient.

Den sålunda erhållna kautschukhaltiga saften är en hvit,
mjölkliknande vätska med en halt af från 10 till 40 proc. kautschuk och
några få procent andra extraktivämnen. Man tänkte från början att
frakta denna direkt vunna saft till de fabriker, der råvaran skulle
vidare förarbetas, men dels fann man, att saften vid förvaring i luften
undergick väsentliga förändringar, hvarvid en del kautschuk
sönderdelades, dels erbjöd transporten af så stora vätskeqvantiteter med allt
emballage genom de öde, ociviliserade trakter, hvarest kautschuksaften
insamlades, stora svårigheter. Denna sistnämda omständighet har gjort,,
att man, ehuru ett mycket enkelt sätt (nämligen tillsättandet af något
kaustik ammoniak) att hindra saftens nyssnämda omvandling upptäckts,,
öfvergifvit tanken på vätskans transportering, utan i stället på sjelfva,
produktionsorten intorkar saften, så att kautschuken derifrån utföres i
fast form.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:05:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkemtid/1890/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free