Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
och kroppar, hvilka hafva samma plana formel, men likväl äro olika,,
benämnas stereoisomerer, geometriska isomerer eller rymdisomerer.
Teorien härom framstäldes för första gången år 1874 samtidigt af
tvenne kemister, holländaren Van’t Hoff och fransmannen Le Bel. Yi
skola redogöra för de vigtigaste isomerifall, som härigenom förklarats.
Vanlig mjölksyra, som fås genom mjölksockers jäsning, är
a-oxi-propionsyra — CH3. CH (ÖH). COOH — hvilken enligt de vanligaste
formlerna icke kan finnas i mer än en form. I köttextrakt finnes
emellertid s. k.
Paramjölksyra, som äfven är a-oxipropionsyra och i alla vigtigare
förhållanden öfverensstämmer med vanlig mjölksyra, men dock skiljer
sig bestämdt från denna derigenom, att den är högervridande, under det
den vanliga är optiskt inaktiv.
Detta är således ett fall, och dertill ett af de bäst undersökta af
s. k. fysikalisk eller allo-isomeri, ett namn, som egentligen blott
innebär, att man är okunnig om den verkliga orsaken till isomerien.
För att förklara dylika isomerier resonerar Vant Hoff på följande sätt.
De fyra riktningar, efter hvilka en kolatom utöfvar sin verkan på
andra atomer, eller som man brukar säga, en kolatoms fyra valenser kunna
icke ligga i samma plan. Då skulle det nämligen finnas t. e. två
etyl-alkoholer:
H ÖH H ÖH
^C^ och Nc^
Hx NCH3 CH/ VH o. s. v.
Om de således icke ligga i samma plan, så måste de vara riktade
mot hörnen i en tetraeder. Denna kan icke vara oregelbunden, ty då
skulle alla monoderivat af metan, CH3R, existera i olika former,
eftersom det icke kunde vara likgiltigt, hvilken af de fyra valenserna som
band R.
Antager man åter, att kolatomens fyra valenser äro riktade mot
hörnen af en regulier tetraeder, erhåller man i afseende på antalet
isomerer en fullständig öfverensstämmelse mellan teori och verklighet.
Om man betraktar en regulier tetraeder och tänker sig en kolatom
i dess medelpunkt, så skulle de linier, efter hvilka attraktionskraften
verkar, gå genom tetraederns hörn.
Om Ej R2 R3 R4 beteckna de fyra radikaler, som kolatomen binder,
så inses lätt, att om alla fyra, tre eller två af dem äro lika, så kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
