Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
af synnerligen stark råsmak (1910 års skörd). Flaskan slöts hermetiskt
och nedsattes i ett vattenbad, som under loppet af 20 min. upphettades
från 22 C. till kokpunkten. Flaskan fick stå kvar i det kokande
vattenbadet ytterligare 20 min., hvarefter det åter långsamt afkyldes till
rumstemperatur. Yid flaskans öppnande hade saften en utpräglad
kompott-smak. Ett annat experiment utfördes på det sätt, att saften
upphettades till kokning i ett kärl (en vanlig fraktionskolf), hvilket var
förbundet med en Liebigs kylare. Destillatet uppsamlades i ett iskyldt förlag
och slogs tillbaka till saften, sedan den kokats 20 minuter. I detta
liksom i föregående fall hade den uppvärmda saften förändrat sin råsmak
till utpräglad kom pottsmak. Häraf framgår sålunda, att
smakförändringen är beroende på en förändring hos någon af lingonfruktens
naturliga beståndsdelar, och att denna förändring påskyndas genom
uppvärmning. Då det med visshet kunde förutsägas, att denna substans är flyktig.
så gällde det att genom destilliaton vid låg temperatur från saften
afskilja desg flyktiga beståndsdelar. En för detta ändamål utförd
vakuumdestillation af 5 liter saft tog mycket lång tid i anspråk, och under denna
tid var destillatet, ehuru afkyldt, naturligtvis utsatt för faran, att en del
af dess flyktiga beståndsdelar skulle under det låga tryck, som rådde i
förlaget (10 —15 mm. kvicksilfver) förflyktigas vidare och försvinna i
sugpumpens vattenström. För att minska denna fara eller m. a. o. för
att påskynda destillationen utan att höja temperaturen i
destillationskolfven, utfann jag den metod, som jag kallar destillation i vakuum med
öfverhettad vattenånga1 och som visade sig synnerligen effektiv.
Utgångsmaterialet (vid l:a försöket 5 kg. saft af ofvannämnda a-bär)
underkastades nu en sådan destillation, hvilken fortsättes, tills det ur
kylaren utflytande destillatet visade neutral reaktion på lackmus.
Destillat ( = ärom an) och destillationsåterstod (= öfriga kemiska
beståndsdelar) undersöktes hvar för sig.
Destillatet, som på lackmus reagerar starkt surt, men lämnar safrosin
och congo oförändrade, neutraliserades under afkylning med yi0 normal
natronlut och extraherades därefter i kontinuerlig extraktionsapparat
med eter. Sedan eter och vattenlösning skilts, surgjordes den senare
med lika stor volym 1/10 normal svafvelsyra, som förut användts af
1/10 n. natronlut, hvarpå vattenlösningen ånyo extraherades med eter.
Båda eterlösningarna torkades med vattenfritt natriumsulfat och
afdunstades därefter. Den första eterlösningen kvarlämnade en mycket
obetydlig, lätt flyktig färglös återstod, som visade neutral reaktion och äger
en mycket intensiv om färska lingon påminnande lukt. Mängden var
1 Denna metod består i en vakuumdestillation anordnad på ett sådant sätt, att
i destillationsvätskan inledes ånga från en bakom destillationskolfven uppställd med
själfpåfyllare försedd kolf n:r 2, i hvilken vatten hålles kokande under ett högre
tryck, än det som råder i själfva destillationskolfven. Detta åstadkommes helt
enkelt genom att göra destillationskolfvens utloppsrör betydligt vidare, än det rör
genom hvilket vattenångan har att passera från kolfven n:r 2 in i destillationsvätskan.
I det nu föreliggande fallet kunde på detta sätt vattenånga af 50° G. inledas i
saften, utan att temperaturen i själfva destillationskolfven öfversteg 25° C. Fördelen
med anordningen består i en betydligt snabbare destillation, än som uppnås vid
destillation i vakuum på vanligt sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
