- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1914 /
172

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

400 gm bär användes för hvarje torkning. I början aftog vikten
något fortare än mot slutet; när lingonen förlorat 84 % i vikt,
förändrades vikten ytterst långsamt och torkningen afbröts. 1 utbyte erhölls af

I — 65 gm = 16,25 % af de friska bären,
II — 67 » == 16,75 % » » » »

III — 65 » = 16,2 5 % » » » »

Omräknas nu med hjälp af utbytesbestämningarna talen i sista
tabellen, så att de angifva, huru mycket af de i de friska bären funna
mängderna återfunnits i de torkade bären, så komma vi till följande
jämförande tal:

ii ! ’ n

Sockerhalt0/ ’ Fri svra °/ Fri benzoesyra i millil]

I Bärens erhalt /o \ *" SFa Á jgram på 100 gram bär

q ec ning j • frjs^a j torkade \ i friska i torkade I i friska ! i torkade

I bär bär bär ! bär j bär I bär

i I i i i t ; ]

I ............[ 7,30 1,1 2,08 2,08 I 144 134 M

Il ............ 9,i3 9,2 ! 2,17 2,oo | 172 180 :|

I III ............! 8,34 | 8,41 2,22 I 1,99 ! 211 | 198 i

Då Öfverensstämmelsen i friska och torkade bär är? hvad socker och
fri bensoesyra beträffar, nästan fullständig, så ansågs onödigt att utföra
några tidsödande bestämningar å bunden benzoesyra.

I det stora hela kan man säga, att genom torkning vid 40° C. icke
någon som helst förändring af de kemiska beståndsdelarnas
mängdförhållanden inträdt. Endast vatten har vid torkningen bortgått.

I praktiken har nu detta förhållande redan börjat utnyttjas, i det atft
svenska medicinalväxtföreningen på initiativ af direktör Lind börjat att
i stor skala torka lingon i sina landet rundt spridda torkhus för blåbär.
Lingontillgången var emellertid 1913 knapp i de trakter, där torkninge^i
var afsedd att utföras, så att endast c;a 3,000 kg. lingon blefvo torkade.
Denna kvantitet har emellertid räckt till för att i Sverige och Tyskland
väcka intresse för torkade lingon. Enligt uppgift af
medicinalväxtföreningens verkställande direktör, apotekaren N. de Verdier, går torkningen,
som utföres vid 40° C, i torkhusen betydligt fortare än hvad fallet var
i min termostat, hvilket med hänsyn till de goda
ventilationsförhållandena i torkhusen är helt naturligt. Till fullständig torkning åtgick
endast 4 dygn i torkhusen, och erhölls därvid i medeltal ett utbyte af
15 % torkade lingon. Den erhållna varan har underkastats analys
såväl i Sverige som i Tyskland, och dessa analyser hafva enligt herr de
Verdiers uppgift öfverensstämt med de af mig utförda undersökningarna.
Den lingonkompott, som tillverkats af torkade lingon, sedan det
borttorkade vattnet åter blifvit ersatt, har af konsumenterna förklarats vara
till ärom och smak. fullt jämbördig med sådan, som beredts af färska
lingon. Allt tyder sålunda på, att lingontorkningen kan komma att få
stor betydelse för vår lingonexport.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:34:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1914/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free