Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
III. Ligninreaktionerna.
Ligninet i de flesta förvedade växter ger med åtskilliga kemikalier mycket
karakteristiska färgreaktioner. Jag har i ett föregående arbete1 gjort en
sammanställning af desamma, till hvilket jag får hänvisa. Såsom sådana
reagenserar äro framför allt användbara snart sagt alla aromatiska aminer
och fenoler. Jag har ock påvisat, att äfven sulfitaffallssyran ger nästan
samtliga ligninreaktioner2. Då emellertid de af mig framställda rena
ligninsulfonsyrade kalksalterna totalt sakna dessa reaktioner, hvilket ibland
äfven inträffar med sulfitaffallssyran, måste man antaga, att det
färg-alstrande ämnet i veden rinnas i mycket ringa mängd. Om nu
emellertid, såsom jag förut sökt visa, ligninet är att betrakta såsom deriverade
allylalkoler med aromatiska kärnor, så böra antagligen dessa vid oxidation
med luft i alkalisk lösning öfvergå i motsvarande aldehyder, och dessa sedan
kunna förete ligninreaktionerna. Försöket har ock i fullaste mån
bekräftat detta. Låter man sålunda en lösning af ren ligninsulfonsyrad
kalk försatt med l mol. kalkhydrat stå några dagar vid omkring 40°, så
inträda kondensationsprodukter med aromatiska aminer äfvensom med
fenoler, särskildt den vackra rosenröda kroppen med floroglucin. Med
HCl-anilin och HCl-naftylamin äro kondensationsprodukterna vackert gula.
Jag hoppas vid ett kommande tillfälle blifva i tillfälle att närmare
redogöra för deras sammansättning. De äro emellertid inga verkliga
färgstofter. - Sådana äro dock framställda af ligninsulfonsyrorna och äfven
åtminstone försöksvis införda i handeln, särskildt ett gult färgämne
under benämningen »lignongult». Jag får därvid hänvisa till E. JE>. Phelps:
the pollution af streams by sulphite pulp waste, 1909.
Af det sagda framgår, dels att granvedens ligninreaktioner bero på en
föregången partiell autooxidation af ligninet i veden, dels att detsamma
verkligen är kondensationsprodukter med en aromatisk kärna och
allyl-alkohol och akrylsyra, metoxyl och hydroxyl i samma ställning som i
protokatekusyra, nämligen l, 3, 4. Detta, torde man nu kunna säga, har
öfvergått från en teori till ett faktum.
Jag får slutligen hänvisa till Emil Fischer: Synthese von Depsiden.
Flechtenstoffe und Gerbestoffen (Ber. Ber. 1913 s. 3253), där han visar
att dessa ämnen äro kondensationsprodukter af oxybenzoesyra och glykos.
Att emellertid äfven oxykanelsyror kunna ingå i garfämnen har Hlasiwetz’^,
visat, som genom kokning af kaffeextrakt med alkali erhöll kaffesyra,
•^ - - n TT /CHrCHCOOH ., , ,
hvars sammansättning ar O6H3<^ , sålunda en kropp ai
\ OH
XOH
samma typ som ingår i granvedsligninet. Af hvad förut är anfördt
framgår ock sannolikheten af, att äfven åtminstone större delen af ligninet
förefinnes som en verklig glukosid i veden. Till och med i sin
sulfon-syra är ju ock ligninet ett verkligt garfämne.
1 Beiträge z. Kenntniss der chem. Zusammensetzung des Fichtenholzes 1911.
2 Arkiv för kemi, bd. 3 n:o 5.
3 Annal. d. Ghem. u. Pharm. 142, 221.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
