- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
25

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 12. Vesterås riksdag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

borde jemte andra äfven två, tre eller flere de lärdaste af
hvart kapitel infinna sig, "på det en god förening måtte
bringas till stånd och samfälleligen beslutas om lärdomens
tvedrägt, som nu är uppkommen så här i riket som i andra
länder utöfver hela kristenheten". Icke långt efter det
denna kallelse var utfärdad, fann konungen omständigheterna
i Dalarne vara sådana, att han icke borde mycket
aflägsna sig från detta oroliga landskap. Han lät derföre
nya bref utgå, som ändrade mötesplatsen till Vesterås och
tiden till Trefaldighetssöndag.

Den minnesvärda riksdagen i Vesterås skulle alltså börja
den 16 Juni 1527, men först en vecka senare torde de kallade
hafva hunnit någorlunda mangrant inställa sig. Konungen,
som bodde på slottet, mottog de församlade med ett stort
gästabud. Här anvisades högsätet åt andra män än dem,
som hittills brukat intaga det. Biskoparne, som eljest
vanligen sutto närmast konungen, fingo plats efter de
verjdsliga medlemmarne af rådet, och kapitelmännen efter
frälsemännen. Knappt behöfdes detta, för att visa biskoparne,
huru konungen mot dem var sinnad. Redan af annat hade
de nog klart för sig, hvad de kunde, hafva att vänta.

Med anledning häraf höllo de den 24 Juni en hemlig
rådplägning i S:t Ægidii kyrka, för att öfverlägga och
besluta, huru de skulle bete sig, då uppenbart vore, att Gustaf
stode efter kyrkans egendomar, magt och privilegier.
Biskopen i Strengnäs Magnus Sommar och biskopen i Vesterås
Petrus Magni voro böjde för eftergift och förklarade sig
nöjde att vara så fattige eller så rike, som konungen ville
hafva dem. Men biskop Hans Brask var af annan mening och
sökte visa nödvändigheten af att endast gifva vika för våldet.
"Vill konungen", säges han hafva yttrat, "taga oss något
ifrån med våld, så tage. Men låten det icke ske med edert
ja och samtycke, så framt I viljen göra det, den heligaste
fadren behagligt är. Då kunna vi hafva en fri aktion och
klagan inför hans helighet. Må derföre en hvar akta sig
att gifva sig ifrån påfven. Många konungar och furstar
hafva i forntiden sådant företagit, som denne nu vill, men
de hafva blifvit afbrände genom den heligaste fadrens
dunderslag, som är interdikt och bannlysning, så att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free