Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 28. Konungens nya åtgärder till kyrkoväsendets omgestaltning
- § 29. Konung Gustafs bibel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig formligen upphäfdt, ehuru det efter de första åren
af 1540-talet icke utöfvades annorlunda, än att han såsom
rådgifvare stod vid konungens sida ända till sin död i
början af år 1553. Till biskoparne och presterskapet synes
han icke alltid hafva stått i ett vänligt förhållande, helst
som han delade konungens icke allmänt godkända åsigter
rörande kyrkoskickets alltför radikala omstöpning. Men
genom sin gudsfruktan, sitt blygsamma, upprigtiga och
ärliga väsende kunde han likväl icke annat än tillvinna sig
allas odelade aktning.
§ 29. Konung Gustafs bibel.
År 1541 utkom det bibelverk, som är kändt under namn
af konung Gustaf I:s bibel. Laurentius Andreæ hade i
företalet till nya testamentet af 1526 gifvit tillkänna att
"det gamla med Guds hjelp väl snarligen skulle efterkomma".
Detta löfte kunde dock ej infrias. Först sedan Laurentius
Petri hade blifvit upphöjd på erkebiskopsstolen och hunnit
sätta sig in i sitt nya embete, synes arbetet på allvar
hafva upptagits. Det var åtminstone börjadt före 1536,
då psaltaren jemte några andra delar af det gamla
testamentet redan var färdig och trycktes. Sedan fortgick
arbetet oafbrutet, så att hela bibeln kunde fullständigt
utkomma 1541. Inkomsterna af erkedjeknedömet i Upsala
användes till bibelns tryckning, sedan de icke mera af
Laurentius Andreæ uppburos, och af hvarje kyrkas tionde
anslogs 1540 en tunna ren och strid säd, som sedermera
fortfor att årligen utgå under namn af bibeltryckstunna.
Erkebiskop Laurentius Petri var den, som hade ledt
öfversättningsarbetet. Men han omtalar sjelf, att flere
med honom deri deltagit, utan att likväl namngifva sina
medhjelpare. Sannolikt är, att både Olaus Petri och
Laurentius Andreæ biträdt vid öfversättningsarbetet, äfvensom
att biskop Bothvid i Strengnäs haft någon andel deri.
Företalet angifver, att Luthers öfversättning blifvit följd,
men att grundtexten jemväl rådfrågats, torde framgå deraf,
att förordets författare säger sig hafva funnit, hurusom
Luthers "tyska biblia icke allenast mycket ljusare och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0070.html
