Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- § 33. Konung Gustafs frånfälle
- § 34. Kalvinismens försök att vinna insteg i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihet, för hvilka han kämpat och arbetat, kunna vi ej
annat än med djup tacksamhet erinra oss det oförskräckta
mod och outtröttliga nit, hvarmed konung Gustaf genomförde
sitt stora värf till Sveriges både timliga och andliga
befrielse.
§ 34. Kalvinismens försök att vinna insteg i Sverige.
Konung Erik XIV:s svaga och olyckliga regering
(1560—68) blef i kyrkligt afseende märkvärdig genom
kalvinismens försök att vinna insteg i Sverige. Redan i
konung Gustafs tid hade bekännare af Kalvins lära inkommit
i landet, bland hvilka särskildt må nämnas fransmannen
Dionysius Beurreus, som redan 1547 befann sig här i
egenskap af lärare åt hertig Erik och sedermera under
dennes regering steg så högt, att han utnämndes till riddare
och riksråd. Under religionsoroligheterna i Frankrike flydde
många hugenotter till Sverige, hvilken invandring mycket
ökades, sedan konung Erik den 5:te Mars 1561 utfärdat ett
patent, som inbjöd främlingar att nedsätta sig i hans rike
med förbehåll blott, att de skulle bekänna sig till ren och
kristlig lära, ett förbehåll, som kalvinisterna ansågo sig
kunna fullgöra lika väl som Luthers anhängare. Emellertid
började de orthodoxt sinnade att frukta skada och
förvillelse af de inkomna kalvinisterna, hvilkas nya
religionsmeningar om nattvarden, om exorcismens förkastlighet, om
nödvändigheten att bortskaffa alla bilder ur kyrkorna m. m.
helt naturligt syntes egnade att utså tvedrägt och
villfarelse inom landet. Huruvida konung Erik genom sin
forne lärares inflytelse insupit någon böjelse för kalvinismen,
kan ej afgöras. Men att han åtminstone var villrådig
och ej rätt visste, hvad han skulle döma om ett och annat,
lade han sjelf i dagen. Han lät nämligen i April 1561 vid
riksdagen i Arboga förelägga presterskapet det spörsmålet,
huruvida icke sakramentets upphöjelse och tillbedjan, beläten,
altaren, messkläder och bruket att tända ljus vid gudstjensten
borde bortläggas eller ändras. Svaret blef, att sakramentets
elevation vore en likgiltig ceremoni och måtte gerna
upphöra, der det utan förargelse kunde ske, men att dess
tillbedjan, hvarmed man egentligen menade knäböjandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:36:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svkyrhis/1/0077.html
