- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
70

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 34. Kalvinismens försök att vinna insteg i Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid dess mottagande, måste bibehållas, enär det vore
"Herrans lekamen och blod, som all ära och vördning värd
är"; att beläten ej i sig sjelfva kunde anses förkastliga,
men väl deras tillbedjan; att ett altare behöfdes i hvarje
kyrka, men icke flere; att messkläder och vaxljus hörde
till sådana likgiltiga ting, dem hvarje församling kunde
efter behag behålla eller bortlägga. Emellertid torde
konungen ändå icke hafva blifvit förd till någon bestämd
öfvertygelse angående de tvistiga frågorna. Ty om
sommaren 1562 föreslog han de i Stockholm församlade
biskoparne och presterna, att lärde män måtte undersöka de
olika åsigterna om nattvarden, samt hemstälde tillika,
huruvida icke exorcismen vid döpelsen kunde bortläggas.

Nu ansåg sig erkebiskop Laurentius Petri, som under
den nya regimen med allt större sjelfständighet ledde den
svenska kyrkans angelägenheter, af sin pligt manad att
taga till orda. Han utgaf tvenne skrifter, af hvilka den
ena försvarade exorcismen, den andra uttryckligen
förkastade såväl kalvinisternas lära om blott andeligt ätande
och drickande i nattvarden som de påfviskes förvandlingslära,
hvarjemte elevationen vid sakramentet och dess tillbedjan,
tillåtligheten af bilders förefintlighet i kyrkorna
och friheten i anordnandet af kyrkobruken försvarades.
Den utkastade stridshandsken upptogs af Beurreus, hvilken
i en till biskop Johan Ofeeg i Vesterås stäld skrift sökte
vederlägga Laurentius Petri och rättfärdiga den kalvinska
läran om nattvarden bland annat genom åberopande af
Augsburgiska trosbekännelsen och dess Apologi.
Erkebiskopen svarade i en ny skrift, der han anmärkte, att
emellan de nyssnämnda bekännelseskrifternas och
sakramentariernas lära ej funnes större öfverensstämmelse än
emellan Kristus och Belial, hvarjemte han för öfrigt på
grund af bibelns och kyrkofädernas vittnesbörd med ifver
förfäktade Kristi lekamens och blods verkliga närvaro i
nattvarden.

Konung Erik fann snart nödigt att lugna den oro,
som uppkommit, och utfärdade den 29:de Aug. 1563 ett
förbud för främlingarne att bland allmogen utsprida sin
"vrångvisa lärdom". Emellertid ville Kalvins anhängare


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free