- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
86

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 43. Konung Johans liturgi.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ordinantian af år 1575 voro offentligen uttalade. Det språk,
som i boken användes, var dels latin dels svenska, och det
hela inleddes med ett företal af erkebiskopen, som förklarade
meningen vara att genom återställelse af en andäktigare
messordning motarbeta den ifrån sakramentarierna
sig spridande smittan af det heligas förakt. Något formligt
påbud om liturgiens begagnande utfärdades ännu icke.
Man ville först bereda sinnena på dess införande.

Försöket stötte emellertid snart på motstånd. Sjelfve
biskop Erasmus i Vesterås, som förut varit mycket nitisk
att i sitt stift införa den ordning och de ceremonier, som
genom kyrkoordinantian voro påbjudna, blef nu tveksam
och tyckte, att det gick för långt. Konungens broder
hertig Karl nekade att låta den nya liturgien användas inom
sitt furstendöme och lät i Sept. 1576 vid ett möte i
Nyköping hertigdömets presterskap förbinda sig att "ej antaga
andra ceremonier än dem, som ifrån konung Gustafs intill
närvarande tid varit i kristligt bruk". I Stockholm var
kyrkoherden derstädes Olaus Petri Medelpadius, som
egde stort anseende och inflytande, en hufvudman för
motståndet mot Johans reformplaner, deri ifrigt understödd af
dåvarande skolmästaren i Stockholm Abrahamus Andreæ
Angermannus. Begge två protesterade mot liturgien och
blefvo derföre aflägsnade från hufvudstaden, i det att Olaus
utnämndes till domprost i Upsala och Abraham förordnades
till predikant i Öregrund. I Upsala delades deras
åsigter af professorerna Petkus Jonæ och Olof Luth. I
synnerhet den förstnämnde, som var strängt lutherskt sinnad,
uppträdde under julen 1576 och predikade på ett sätt, som
erkebiskopen ansåg rigtadt mot liturgien och derföre fann
sig föranlåten att bestraffa genom att förbjuda den dristige
predikanten prestembetets utöfning.

Allt detta bidrog sannolikt att påskynda verkställigheten
af Johans beslut att söka vid ett allmänt möte få
liturgien godkänd. Den 11:te Febr. 1577 öppnades en riksdag
i Stockholm, der konungen först underhandlade med de
verldsliga ständerna. I sitt tal till dem klagade Johan,
att presterna hvarken i kunskaper eller lefverne rätt
motsvarade sitt heliga kall. De läto kyrkorna förfalla, och i


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free