Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 51. Upsala möte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att trygga den evangeliska lärans bestånd och kyrkans
sjelfständighet gent emot den verldsliga magten. Så
begärdes, att Sigismund före sin kröning skulle bekräfta
mötets beslut, och att försök till ändring i beslutet skulle
mötas af presters och lekmäns gemensamma motstånd; att
utöfning af främmande troslära ej skulle tillåtas utom
konungens kapell; att främmande trosbekännare ej skulle
få innehafva embete och tjenst i riket; att biskopar ej måtte
inträngas, utan lagligen väljas; att säkerhet måtte gifvas
presterskapet rörande dess inkomster; att Upsala
universitet måtte hållas vid magt och professorernas antal ökas
o. s. v. Alla dessa postulata framburos till hertigen och
rådet, men något svar derpå af hördes icke.
Äfven sjelfva mötesbeslutets bekräftelse gafs icke
förr än efter någon betänketid. Hertig Karl hade med
afsigt afhållit sig från allt deltagande i forhandlingarne,
men detta hindrade icke, att han, som i allt annat var
med rådet och presterskapet ense, illa upptog, att
åtskilliga för honom anstötliga kyrkoseder, såsom exorcismen
vid döpelsen och sakramentets elevation vid
nattvardsmessan, blifvit bibehållna. När derföre biskoparne och någre
af presterna den 16:de Mars gingo upp till hertigen, som
bodde på Upsala slott, och formligen anhöllo om hans
bifall, utfor han emot dem i hårda ord: "de hade", sade han,
"honom oåtspord, efter egen vilja anrättat maten på fatet,
men de borde erinra sig, att locket ännu icke vore
pålagdt." Hertigen vägrade ock att underskrifva beslutet,
derest ej de kyrkobruk uteslötes, som enligt hans
kalvinistiska åsigter smakade alltför mycket af papism. Karls
fordran väckte lifligt missnöje hos presterskapet. Emedan
man icke ansåg de ifrågavarande kyrkosederna ännu kunna
bortläggas, utan att väcka oro och förargelse i
församlingen, beslöt man att i sak förblifva vid hvad en gång var
afgjordt. Dock sökte man genom ändring af vissa uttryck
i någon mån gå hertigens önskningar till mötes. Men till
och med en så ringa eftergifvenhet vann icke allmänt
bifall. En del af presterskapet, med biskoparne af Vesterås
och Åbo samt några af Upsalaprofessorerna i spetsen, var
obelåten med den gjorda förändringen och började
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
