- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
127

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 62. Linköpings riksdag.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

religiösa öfvertygelse icke ense med sitt folk. Flere män af
reformert bekännelse uppehöllo sig mot slutet af konung
Gustafs regering vid det svenska hofvet, och sannolikt är,
att hertig Karl genom umgänge med dem redan tidigt
insupit kalvinska sympathier, hvilka ytterligare stärktes, då
han, som 1578 blef förmäld med prinsessan Maria af Pfalz,
ofta vistades i Heidelberg, der Kalvins lära i något mildrad
form hade slagit fasta rötter. Visserligen synes sist
antydda förmodan jäfvas af den omständigheten, att Karls
svärfader kurfursten Ludvig VI, som regerade i Pfalz från
1576 till 1583, sjelf var en ifrig lutheran och ånyo hade
ordnat kyrkoväsendet i sitt land på luthersk grund. Men
både förut och efteråt var dock det pfalziska furstehuset
reformert, och kalvinismen egde äfven under Ludvigs
regering i hans broder Johan Kasimir och åtskilliga andra
ett betydande anhang, så att Karl under sina resor till
Heidelberg helt visst kom i nära beröring med kalvinskt
sinnade män, som på honom måhända öfvade större
inflytelse än svärfadern, hvars stränga fasthållande vid
konkordieformeln torde hafva förefallit Karl motbjudande och
bidragit att ytterligare försvaga hans tillit till Luthers
lärosätt. Vare härmed huru som helst, säkert är, att Karls
kalvinism, sådan den sedermera allt klarare trädde i
dagen genom hans egna skrifter, onekligen röjde ett starkt
slägttycke just med den lärouppfattning, som fått sitt
uttryck i den s. k. Heidelbergerkatehesen af år 1563.

Tydligen i afsigt att bereda insteg för ett slags
halfreformert lärosätt i den svenska kyrkan, framlade Karl på
riksdagen i Linköping förslag till ändring af döpelse- och
nattvards-formulären i kyrkohandboken. Men presterna voro
dermed missbelåtne och gåfvo skäl för sin åsigt. De
menade, att Upsala mötes beslut om handbokens öfverseende
redan vore efterkommet genom den granskning, som skett
under åren 1598 och 1599, och de ansågo derföre en
ytterligare revision onödig. Aldra minst ville de hafva denna så
utförd, som hertigen föreslagit, enär hans förslag, om man
noga granskade det, visade sig innehålla "några farliga
meningar, som de kalvinister och sakramentarier drifva".
Dess antagande vore följaktligen orådligt och skulle väcka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free