- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
158

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 79. Oenighet mellan adeln och presterskapet. - § 80. Drottning Kristinas försök att lösa frågan om en kyrklig öfverstyrelse.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adeln å ena sidan och presterna å den andra, enär desse
gingo i spetsen för de ofrälse ståndens opposition mot det
alltmer tryckande och odrägliga adelsväldet.

§ 80. Drottning Kristinas försök att lösa frågan om en kyrklig
öfverstyrelse.



Ehuru frågan om consistorium generale icke vidare
på allvar upptogs under förmyndareregeringen, hade dock
saken ej fallit i glömska. Sedan drottning Kristina år
1644 såsom myndig regent sjelf tagit rikets styrelse om
hand, beslöt hon vid riksdagen 1645 att af presterna
infordra betänkande i ämnet. De hemstälde då, att någre
af biskoparne och domkapitlens ledamöter måtte förordnas
att uppgöra ett förslag till kyrklig öfverstyrelse och på
samma gång revidera kyrkoordningen. Men härvid synes
det hafva stadnat. Sedermera uppgjorde drottningen sjelf
ett förslag, som vid 1649 års riksdag framlades. Det var
till stor del öfverensstämmande med hennes faders.
Konsistorium skulle få 30 ledamöter, 15 andliga, nämligen
samtliga biskopar och superintendenter, öfverhofpredikanten och
pastor primarius i Stockholm, och 15 verldsliga, som hade
akademiska studier i theologi, filosofi och lagfarenhet samt
innehaft eller fortfarande innehade högre embeten i riket.
Erkebiskopen skulle vara preses och hofkanslern vice
preses. Endast de år, då riksdag hölls, skulle ledamöterna
mangrant samlas, deremellan blott sex af hvardera sidan.

Detta sista försök att genomdrifva inrättandet af
consistorium generale aflopp icke lyckligare än förut.
Presterskapet afböjde förslaget och förklarade bäst vara, om
någre prester och politici af drottningen förordnades att
öfverse och förbättra kyrkoordningen. Förekomme
sedan någon sak, som icke efter denna nya kyrkoordning
kunde slitas, så borde den behandlas "in generali
consistorio eller, som det längst hafver varit kalladt och af ålder
brukligt med Guds församlings största nytta, in synodo
nationali
" . Riksdagsbeslutet talar visserligen ej om någon
nationalsynod, men föreslår i likhet med presterskapet, att
drottningen ville förordna några lärde män såväl af det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free