- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
159

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 80. Drottning Kristinas försök att lösa frågan om en kyrklig öfverstyrelse. - § 81. Örebro stadga.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

verldsliga som andliga ståndet att öfverse kyrkoordningen
och henne efter behof tillöka och förändra "samt allt
deruti författa låta, som till kyrkoregementet höra kan".
Efter 26 års strid och arbete blef således frågan alldeles
omkastad. Förut hade man önskat få ett consistorium
generale, för att genom detta äfven få en förbättring af
kyrkoordningen. Nu ville man försöka, om icke
kyrkoordningens omarbetning skulle kunna medföra lösning af
den svåra frågan om kyrkoregementet.

§ 81. Örebro stadga.



I sin konungaförsäkran af den 31:ste December 1611
hade Gustaf Adolf lofvat, att ingen annan religion än den
evangeliskt lutherska skulle i riket åtnjuta frihet till
offentlig öfning, ehuru enskilda utländska personer af främmande
religion skulle få vistas i Sverige under vissa vilkor. Detta
var i full öfverensstämmelse med bestående lag. Ty på
riksdagen i Norrköping (1604) hade man stadgat
landsförvisning och arflöshet såsom straff för "den af rikets
innebyggare", som fölle ifrån landets religion.
Religionstvångets grundsats var således redan godkänd i lagstiftningen,
och snart stadnade man icke vid landsförvisning, utan
fordrade i vissa fall dödsstraff såsom laga påföljd för affall
från den evangeliska läran.

Anledningen härtill var kanske mer politisk än
religiös. Visserligen gick jesuiternas bemödande i främsta
rummet ut på att öfver allt, der reformationen gjort sig
gällande, tillintetgöra dess verk och återinföra papismens
välde. Men i Sverige var denna sträfvan tillika
förbunden med försöket att åter sätta konung Sigismund på sina
fäders thron. Och derföre kan man ju icke mycket undra
på, om Gustaf Adolf med all stränghet sökte stäfja de
försåtliga stämplingar, som måttades på samma gång mot
den svenska kyrkan och mot hans egen krona. Den
annars så milde och kärleksfulle konungen uttalade sig ock
med mycken skärpa, så fort det gälde Sigismund och
papismen. "Hvad skulle vi", säger han, "hafva att vänta af
konung Sigismund, som icke allenast sjelf är ond, utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free