Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 81. Örebro stadga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äfven låter regera sig af det djefvulspartiet, de jesuiter,
hvilka hafva varit upphof till det grufveliga tyranni, som
skett i Spanien, Frankrike och annorstädes."
Jesuitismen var i sanning en fruktansvärd fiende, mot
hvilken det var angeläget att vara på sin vakt. Redan
det hemlighetsfulla och smygande sätt, hvarpå dess
alumner öfver allt trängde sig in, och den skamlöshet och
hänsynslösa djerfhet, hvarmed alla för ordens ändamål tjenliga
medel användes utan afseende på deras sedliga värde,
måste naturligtvis ingifva allvarsamma farhågor och
rättmätig afsky. Men härtill kom, att de jesuitiska
stämplingarne hade så mycket större utsigt till framgång, som
deras upphofsman förstodo att använda hvarjehanda lockelser,
dem i synnerhet tidens bildningssökande ungdom hade svårt
att motstå. Jesuitkollegierna stodo nämligen vid 17:de
seklets början utan tvifvel främst såsom bildningsanstalter
och utöfvade en mägtig dragningskraft på alla dem, som
törstade efter kunskap och grundlig vetenskaplig
undervisning, helst som kostnaderna för denna undervisning voro
mycket lindriga och den handledning, som här erbjöds i
lärda studier, till och med i vissa fall lemnades utan all
ersättning. Svenske ynglingar, som vid denna tid ofta i
stort antal begåfvo sig utomlands att idka studier, voro
merendels fattige och måste derföre känna sig starkt
frestade att söka inträde i jesuitkollegierna, särdeles i
Braunsberg och Olmütz, der friplatser funnos för svenske
ynglingar, så att de ofta erhöllo både underhåll och
undervisning kostnadsfritt. Men äfven utom dessa kollegier vid
de universiteter, som af svenskar besöktes, råkade de ej
sällan tillsammans med jesuiter, som undergräfde deras
lutherska tro och dermed ock tron på rättmätigheten af den
regementsförändring, som beröfvat konung Sigismund hans
svenska krona.
Man finner lätt, huru under sådana förhållanden de,
som i Sverige hyste fosterländska tänkesätt, mer och mer
skulle komma att betrakta saken så, som om det att vara
katholik innebure detsamma som att vara fäderneslandets
fiende. Man finner ock, att de stränga åtgärderna mot
jesuitism och papism voro rigtade icke allenast mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
