Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 90. Terserus anklagas för synkretism. - § 91. De begge anklagade måste nedlägga sina embeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
superintendenter. Med anledning häraf beslöt regeringen att
suspendera biskopen ab officio för hans svåra errores, till
dess saken vid nästa riksdag eller något annat större möte
skulle kunna fullkomligare afdömas".
Och icke nog härmed. I ett plakat af den 14:de
Augusti 1663 utfärdade regeringen, med åberopad anledning
af de begge biskoparnes synkretistiska skrifter, en
förmaning till rikets undersåter, helst dem af läroståndet, att på
det de måtte rättsinn eligen efter den Heliga Skrift förklara
våra symboliska böcker, "som äro primitivæ ecclesiæ
sym-bola och den oförändrade Augsburgiska konfessionen", kunna
vederlägga falska läror och vakta sig för skadliga förslag
att stifta fred emellan olika trosbekännelser, de borde
fli-tfgt läsa, hos ungdomen rekommendera och sjelfve hålla sig
till icke allenast Augsburgiska bekännelsens apologi,
Schmal-kaldiska artiklarne och Luthers begge katekeser, utan ock
konkordieformeln. Sålunda hade presterskapets länge närda
önskan gått i fullbordan. Stadgandet om hela
konkordiebokens erkännande såsom förklaring öfver den svenska
kyrkans trosbekännelse bekräftades vid riksdagen följande
året samt intogs slutligen i den ännu gällande kyrkolagen
af år 1686.
§ 91. De begge anklagade måste nedlägga sina embeten.
Vid riksdagen 1664 öfverlemnades de anklagades sak till
presteståndet, som fick befallning att deröfver afgifva
betänkande. Man företog först, hvad som lagts Johannes
Matthiæ till last. Presterskapet fann biskopens böcker " till
våra vederparters i synnerhet kalvinisternas villfarelser
mycket inklinerade och böjde, så att af sådana förslag och
meningar de enfaldige, särdeles den studerande ungdomen,
som på noviteter gerna begifven är, snarligen hafver
kunnat intagas och förföras". Man öfverlemnade visserligen
målet till regeringens godtfinnande, men förklarade sig icke
kunna "hålla auctorem Ramorum för en nyttig lärare och
medbröder i embetet eller förman i församlingen *. Derefter
företogs Terseri sak. Han hade i en böneskrift till
regeringen förklarat sig vilja återkalla och af bedja allt, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
