- Project Runeberg -  Svenska kyrkans historia efter reformationen / Förra delen (1520-1693) /
253

(1886-1887) Author: Carl Alfred Cornelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - § 120. Ny kyrkohandbok. - § 121. Psalmboksfrågan före 1691.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tius i Reval, öfverhofpredikanten Samuel Wirænius, pastor
primarius Matthias Isee samt theologie professorerna i
Upsala Peteus Rudbeckius, Heneik Schutz och Julius
Miceandee. Arbetet var snart färdigt, och sedan det varit
meddeladt flere af biskoparne och presterskapet, godkändes det
af konungen den 22:dre Juli 1693 "till orubbad regel och
rättesnöre", hvarifrån ingen skulle understa sig att afvika.
Sedan tryckningen hunnit ske, påbjöds den nya handboken
af Karl XI till allmänt begagnande den 17:de Febr. 1694.
Hon var i sjelfva verket blott en något förbättrad upplaga
af den gamla. Ändringarne voro få och mindre vigtiga.
Deremot hade flere tillägg intagits, såsom särskild förut
saknad ritual för otte- oeh aftonsångs-gudstjenster samt
åtskilliga böner för särskilda tillfallen.

§ 121. Psalmboksfrågan före 1691.

Kyrkosången betjenade sig långt efter reformationen
äfven af latinska hymner. Kyrkoordningen af 1571
fordrade visserligen, att åtminstone någon del af kyrkosången
skulle vara i svenskt tungomål, men ansåg dock, ätt "några
latinska psalmer ännu borde med ibland sjungna varda för
deras skull, som det latinska målet kunna eller ock lära
skola". Kyrkolagsförslaget af 1619 upprepade samma
stadgande särdeles med afseende derpå, ätt presterna behöfde
och måste kunna latin, och på det att de hymner och
antifonier, "som på latin genom de gamla fäder af skriften
märkeligen och emphatice författade äro, icke måtte blifva
förgätne af dem, som uti sin ungdom sådant lärt hafva".
Likväl synes allt bruk af latinska psalmer efter 1614 hafva
upphört i landsförsämlingarne, ehuru det ännu fortforlänge
nog i de städer, der djeknar ledde sången.

Den första psalmboken med svenska psalmer är den
samling af 15 "gudeliga visor", som år 1530 utgafs
sannolikt af Olaus Petri. Sedermera utkommo flere betydligt
utvidgade psalmsamlingar, såsom år 1536 och 1567. Den
sistnämnda ansågs härröra från Laurentius Petri och ligger
till grund för den svenska psalmbok, som utgafs i
Stockholm 1601 och 1610 samt i Upsala 1623. Ifrågavarande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 13:06:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svkyrhis/1/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free